Svar: En kvinna vars man har avlidit måste sörja genom hela vänteperioden. Denna period avgörs efter tid och vissa omständigheter. Om en kvinna som blivit änka hade månadsblödning och hon inte var gravid, då är hennes vänteperiod fyra månader och tio dagar från hennes mans bortgång. Detta gäller oberoende av om hon kände till att han avlidit eller om hon fick reda på det senare. Början på vänteperioden är därmed vid bortgången. Om det då inträffar att han avlider och hon inte får reda på detta förrän två månader har passerat, då återstår bara två månader och tio dagar. Vänteperioden för en kvinna med månadsblödning avgörs eller bestäms av en given tid, och denna är fyra månader och tio dagar efter hans bortgång.
Den gravida kvinnans vänteperiod varar tills hon fött barnet, oberoende av hur lång denna period är. Vänteperioden kan vara en timme eller två och den kan vara ett eller två år. Detta enligt Allāhs ord om den första: "När någon av er dör och efterlämnar hustrur, skall de iaktta en vänteperiod av fyra månader och tio dagar [innan de får ingå nytt äktenskap]." [Koranen 2:234] Och beträffande den senare har Han sagt: ”Och de som är havande skall invänta barnets födelse. Och för var och en som fruktar Honom gör Gud uppgiften lätt." [Koranen 65:4]
I Sahīh al-Bukhārī och Sahīh Muslim berättas att Subai'ah al-Aslamiyyah födde några nätter efter att hennes man gått bort och sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – tillät henne att gifta sig. Under vänteperioden efter dödsfall är det tvunget att kvinnan sörjer. Sörjandet består utav fler element:
Beträffande vad somliga säger: att hon inte skall tala med någon, att ingen bör se henne, att hon inte bör gå ut på gården, att hon inte bör gå ut på taket, att hon inte bör vända sig mot månen, att hon inte bör tvätta utom på fredagar, att hon inte bör skjuta upp tiden för bön till efter böneutropet och att hon bör skynda sig att be den så fort som böneutropet har ropats ut – har inget av detta någon grund i den lag som Allāh har givit oss.
En sörjande kvinna som talar med män är precis likvärdig med en kvinna som inte sörjer och talar med män. Samma sak gäller om hon tittar på män och män tittar på henne. Reglerna är de samma både för en kvinna som sörjer och den som inte gör det. Hon måste täcka sitt ansikte för att det inte skall orsaka frestelser. Hon får tilltala en man även om han inte är mahram för henne, om det inte orsakar frestelser. Hon får även svara i telefonen och öppna dörren när någon knackar på den.
بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn
- Startsida
- Åminnelse, åkallan, ånger...
- Äktenskap
- Kvinna i vänteperioden efter att hennes man avlidit
Kvinna i vänteperioden efter att hennes man avlidit
Fråga: Behöver en kvinna bära svart under vänteperioden efter hennes mans bortgång?Svar: En kvinna vars man har avlidit måste sörja genom hela vänteperioden. Denna period avgörs efter tid och vissa omständigheter. Om en kvinna som blivit änka hade månadsblödning och hon inte var gravid, då är hennes vänteperiod fyra månader och tio dagar från hennes mans bortgång. Detta gäller oberoende av om hon kände till att han avlidit eller om hon fick reda på det senare. Början på vänteperioden är därmed vid bortgången. Om det då inträffar att han avlider och hon inte får reda på detta förrän två månader har passerat, då återstår bara två månader och tio dagar. Vänteperioden för en kvinna med månadsblödning avgörs eller bestäms av en given tid, och denna är fyra månader och tio dagar efter hans bortgång.
Den gravida kvinnans vänteperiod varar tills hon fött barnet, oberoende av hur lång denna period är. Vänteperioden kan vara en timme eller två och den kan vara ett eller två år. Detta enligt Allāhs ord om den första: "När någon av er dör och efterlämnar hustrur, skall de iaktta en vänteperiod av fyra månader och tio dagar [innan de får ingå nytt äktenskap]." [Koranen 2:234] Och beträffande den senare har Han sagt: ”Och de som är havande skall invänta barnets födelse. Och för var och en som fruktar Honom gör Gud uppgiften lätt." [Koranen 65:4]
I Sahīh al-Bukhārī och Sahīh Muslim berättas att Subai'ah al-Aslamiyyah födde några nätter efter att hennes man gått bort och sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – tillät henne att gifta sig. Under vänteperioden efter dödsfall är det tvunget att kvinnan sörjer. Sörjandet består utav fler element:
- Att hon inte går utanför hemmet om det inte finns något verkligt behov.
- Att hon inte klär sig vackert. Hon bör inte bära kläder som anses vara dekorativa. Hon kan dock bära vilka kläder som helst utöver dessa: svarta, röda, gröna eller någon annan tillåten färg utan att begränsa sig själv till svart.
- Hon bör inte pryda sig själv med någon form av smycken oberoende av om det är armband, halsband, fotledsband eller något annat. Hon måste ta av sina smycken och om hon inte har möjlighet att göra det utan att skära av dem, då måste hon skära av dem.
- Att hon inte pryder sig själv med ögonskugga, smink eller läppstift. Hon är inte tillåten att bära kohl eller göra sina läppar röda.
- Att hon inte gör sig själv attraktiv genom att bära någon parfym, oberoende av om det är rökelse eller olja. Detta gäller dock inte om hon blivit ren efter månadsblödningen för då får hon parfymera sig på lämpliga platser för att lukta gott.
Beträffande vad somliga säger: att hon inte skall tala med någon, att ingen bör se henne, att hon inte bör gå ut på gården, att hon inte bör gå ut på taket, att hon inte bör vända sig mot månen, att hon inte bör tvätta utom på fredagar, att hon inte bör skjuta upp tiden för bön till efter böneutropet och att hon bör skynda sig att be den så fort som böneutropet har ropats ut – har inget av detta någon grund i den lag som Allāh har givit oss.
En sörjande kvinna som talar med män är precis likvärdig med en kvinna som inte sörjer och talar med män. Samma sak gäller om hon tittar på män och män tittar på henne. Reglerna är de samma både för en kvinna som sörjer och den som inte gör det. Hon måste täcka sitt ansikte för att det inte skall orsaka frestelser. Hon får tilltala en man även om han inte är mahram för henne, om det inte orsakar frestelser. Hon får även svara i telefonen och öppna dörren när någon knackar på den.
Läs mer:
Författare:
Muhammad bin Salih al-'UthayminKälla:
Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. ISBN saknas