بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

as-Sadah som skadar sig själva med dolkar och utövar magi

Fråga: I några kvarter i Jemen finns det folk som kallas as-sadah. De gör sådant som inte är enligt religionen, såsom magi och andra saker, och de påstår att de har förmågan att läka obotbara sjukdomar. De bevisar det genom att skada sig med dolkar eller klippa tungorna för att sedan […] utan att skada sig själva. Några ber men andra gör det inte. De tillåter sig själva att gifta sig utanför sin grupp, men det förbjuder att någon gifter in sig i deras grupp. När de åkallar för den sjuke så säger de: ”Allāh! Den-och-den! [en av deras föregångare]!” Förr i tiden brukade folk prisa dem och anse att de var speciella människor och att de stod nära Allāh; sannerligen, de brukade kalla dem ”Allāhs män”. Nu är folket splittrat. Några är mot dem och det är de unga och några är utbildade. Resten fortsätter dock att vara förtjusta i dem och de är de äldre som är outbildade. Vi ber att ni förklarar sanningen.

Svar: Dessa människor, och deras likar bland sufierna som gör sådant som är förbjudet, tillhör dem som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uttalade sig om när han sade:

”Den som besöker en spåman och tror på honom, ingen bön kommer accepteras från denne under 40 dagar.” [Muslim 2230, Ahmad 4;68 och 5:380]

Detta eftersom de påstår sig känna till det som är dolt för människor och för att de tjänar jinn. Därför är det inte tillåtet att rådfråga dem. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har på likande sätt sagt:

”Den som besöker en teckentydare eller siare och tror på honom, har sannerligen förnekat vad som har uppenbarats för Muhammad.” [Abū Dawūd 3904, at-Tirmithi 135, Ibn Mājah 639 och Ahmad 2:408 och 476]

Och i en annan version:

”Den som besöker en spåman eller siare och tror på honom har sannerligen förnekat det som har uppenbarats för Muhammad.”

När det gäller deras åkallan till andra än Allāh när de söker hjälp från andra än Honom och påstår att deras fäder och förfäder styr skapelsens ordning eller att de kan bota den sjuke eller besvara åkallan [även om de är döda eller frånvarande] är att inte tro på Allāh den Allsmäktige. Detta är vad månggudadyrkare brukar göra. Det är obligatoriskt att avvisa, undvika och inte fråga dem om någonting eller att tro på dem. Detta beror på att de genom deras handlingar gör det som spåmän och siare gör. Likaså är deras handlingar månggudaaktiga när de dyrkar andra än Allāh och söker hjälp från andra än Honom [som jinn och människor som har gått bort].

Detta är magi, spådom och förutsägelse. De rena islamiska lagen avvisar detta. När det gäller deras onda handlingar – som att skada sig med dolkar eller att klippa tungorna – då är detta olika trick som de praktiserar inför folket, något som det varnas för i Koranen och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah. Ingen rationellt tänkande person bör låta sig luras av detta. Det är vad Allāh den Allsmäktige pekar på när Han talar om Faraos magiker:

”Och deras trolldom gjorde sådan verkan att han tyckte sig se att deras rep och stavar verkligen rörde sig.” [Koranen 20:66]

De förenade synderna i magi, trolldom, spådom, större shirk, sökande av hjälp från andra än Honom, påstående om kunskap om det som är dolt för människor och innehav av kraft över skapelsen. Detta är fyllt med större shirk och tydlig otro, och det är något som trollkarlar gör. Allāh den Allsmäktige har förbjudit detta då de påstår sig känna till det som är dolt för människor och som ingen känner till utom Allāh. Han den Upphöjde säger:

”Säg: 'Ingen i himlarna eller på jorden har kunskap om det som är dolt för människor – [ingen har denna kunskap] utom Gud.'” [Koranen 27:65]

Muslimer som känner till deras sanna position måste avsäga sig dem för att göra det onda i deras beteende klart. Vad de gör involverar shirk, otro, magi, siande om framtiden och förutsägelser. De påstår sig också ha kunskap om det som är dolt för människor. Detta är villfarelse och otro. De måste undvikas.

När de inte tillåter att deras döttrar gifter sig med andra än dem, medan de tillåter sig att gifta sig med andra, då är detta en sorts okunskap och villfarelse som det inte finns något bevis eller någon grund för i Lagen. Allāh – den Härlige säger:

”Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er bäst vars Gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.” [Koranen 49:13]

Även om dem tillhör as-Sadah eller Bani Hashim har de ingen rätt att förbjuda att deras döttrar gifter sig med andra än dem. Detta avvisas och motsägs av det som har rapporterats från Allāhs sändebud. Han gifte ju sig med Zainab som var dotter till hans farbror Zaid bin Harithah och han tillhörde stammen Bani Asad. Han gifte även bort Fatimah bint Qais till Usamah bin Zaid och hon tillhörde stammen Quraish. 'Ali gifte bort Umm Kulthum till 'Umar bin al-Khattab och hon tillhörde inte Bani Hashim utan i stället tillhörde hon Bani 'Adi. Sådana händelser inträffade ofta och de bevisar det ogiltiga i denna åsikt. De motsäger sig också vad de rättfärdiga föregångarna brukade göra. Vi måste råda dem och varna dem för att motsäga sig Allāhs påbud.

De måste även rådas att vända sig till Allāh den Härlige i ånger för allt som de har gjort som motsäger sig den sanna islamiska lagen.

Vi ber Allāh att Han vägleder oss och dem.


Läs mer:

  • Författare:

    Ibn 'Abdullah Ibn Bāz
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 1. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 159 s. ISBN saknas

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8