Tidsperioden när man kan stryka över sockarna

Fråga: Under vilken tidsperiod kan man stryka över sockarna?

Svar: Denna fråga är mycket viktig och något människor behöver få svar på. Därför skall vi göra svaret utförligare än frågan, om Allāh vill. Vi säger då: Strykning över lädersockar bekräftas genom bevis i Allāhs skrift och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah. I Allāhs skrift kan vi läsa:

”När ni går till bön, två då ansikte och händer samt armarna upp till armbågarna och stryk med [de våta] händerna över huvudet och [två] fötterna upp till fotkölarna.” [Koranen 5:6]

När fötterna reciteras som arjulikum betyder det att det efterföljer Hans ord: ”Stryk med [de våta] händerna över huvudet”. De inräknas då med vad som stryks över huvudet. Den recitation som används [i mushaf] arjulakum följer Hans ord: ” då ansikte”. De medräknas då med det som tvättas. Enligt de båda recitationerna så antingen tvättar eller stryker man över fötterna. profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah klargör när man tvättar dem och när man stryker över dem. De tvättas när de inte är täckta och de stryks över när de är täckta av lädersockar eller något liknande.

Från profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah har det i stor utsträckning rapporterats från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – att han strök över lädersockarna och de lärde har ansett det vara mutawatir [...]

Att stryka över sockarna har rapporterats i ahādīth som är mutawatir från profeten. Att stryka över dem är att föredra över att ta av dem och tvätta fötterna, om man tog på dem när man var rituellt ren. Därför fick al-Mughirah bin Shu'bah höra följande när han ville ta av Allāhs sändebuds lädersockar inför tvagningen: ”Lämna dem, för jag satte mina två [fötter] i dem medan de båda var rena.” Och han strök över dem.

Det finns dock villkor för att få stryka över lädersockar:

1. Att man tog på sig dem när man var fullständig rituell ren, fri från både den mindre och den större orenheten. Tog man inte på sig dem när man var rituellt ren är det inte rätt att stryka över dem.

2. Att strykandet sker under en period då det är tillåtet, vilket vi skall förklara senare, om Allāh vill.

3. Att strykandet sker under den mindre orenheten, det vill säga tvagningen. Blir det nödvändigt med ghusl måste man ta av lädersockarna för att tvätta hela kroppen. Därför får man inte stryka över dem vid den större orenheten. Detta har rapporterats i en hadīth från Safwan bin 'Asal i vilken han säger: ”Allāhs sändebud brukade beordra oss att ta av våra lädersockar när vi reste under tre dagar och tre nätter, så länge det inte berodde på en stor orenhet.”

Dessa är de tre villkoren för att få stryka över lädersockar.

Tidsperioden är en dag och en natt för den som är hemma, samt tre dagar och tre nätter för den resande. Ingen vikt läggs vid antalet böner utan det är enbart tidsperioden som spelar roll. Allāhs sändebud – över Honom vare Allāhs frid och välsignelser – bestämde [tidsperioden] till en dag och en natt för den som är hemma och tre dagar och tre nätter för den som reser. En dag och en natt är 24 timmar, och tre dagar och tre nätter är 72 timmar.

Men när börjar denna period? Den börjar när man stryker över sockarna första gången – och inte när de togs på eller när den rituella renheten bröts. Detta beror på att den islamiska lagen har använt ordet stryka och strykningen gäller inte förrän den faktiskt äger rum: ”Den som är hemma stryker [över sockarna] under en dag och en natt och resenären stryker [över sockarna] under tre dagar och tre nätter.” [at-Tirmithi och an-Nasā’i] Strykandet måste då ha ägt rum och det kan inte inträffa förrän första gången som man har strykt. Går 24 timmar till ända, med början då den första strykningen ägde rum, är tiden för att stryka över sockarna över för den som är hemma. Passerar 72 timmar är tiden för att stryka över sockarna över för resenären. Vi kommer att ge ett exempel på detta som kommer att klargöra.

En person rengör sig inför gryningsbönen, tar på sig lädersockarna och är rituell ren tills han ber middagsbönen. Han är då fortfarande rituellt ren. Efter eftermiddagsbönen, klocka fem, rengör han sig inför kvällsbönen och stryker då över sockarna. Då får denne man stryka över sockarna fram till och med klockan fem nästa dag.

Om han under den andra dagen stryker över sockarna kvart i fem och han är rituellt ren tills han bett kvällsbönen och sedan ber nattbönen, då har han under denna tid bett middagsbönen, eftermiddagsbönen, kvällsbönen och nattbönen den första dagen och nästa dag gryningsbönen, middagsbönen, eftermiddagsbönen, kvällsbönen och nattbönen. Detta är nio böner som han hör förrättat. Här kan vi se att ingen vikt läggs vid antalet böner, vilket många tror då de säger att strykandet över sockarna är för fem böner. Detta saknar grund.

Den islamiska lagen har enbart definierat en dag och en natt, som börjar vid den första strykningen, och med utgångspunkt i exemplet som vi har nämnt är det känt hur många böner som har förrättats. Här blir det tydligt att om tiden har gått ut, då får man inte stryka över dem och om man har styrkt över dem efter att denna period har gått ut, då är detta strykande ogiltigt och det tar inte bort någon orenhet.

Men om man stryker över dem innan tiden har går ut och sedan höll sig rituellt ren tills efter att tidsperioden har går ut, då blir ens tvagning inte ogiltig utan i stället fortsätter man att vara rituellt ren tills något ogiltiggör den. Detta beror på att åsikten att ens tvagning blir ogiltig genom att tidsperioden går ut är en åsikt som saknar bevis. När tiden har gått ut betyder det att man inte får stryka över sockarna. Det betyder inte att det inte finns ett renhetstillstånd efter att den har gått ut. Så här är det för att vad som begränsar tiden är strykandet, inte renhetstillståndet. Därför finns det inga bevis för att den blir ogiltig genom att tiden går ut. I detta fall säger vi, i bekräftelse av bevisen för vår åsikt: Denne man har tvagat sig korrekt enligt de autentiska bevisen i den islamiska lagen. Om så är fallet är det inte tillåtet att utan autentiska bevis från den islamiska lagen säga att dennes tvagning blir ogiltigt. Och det finns inga bevis för att den blir ogiltig efter att tiden gått ut. Därmed fortsätter han att vara rituellt ren tills det finns något som gör renheten ogiltig på ett sätt som bekräftats genom Allāhs skrift, profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah och samstämmighet bland dem lärde.

Resenären får stryka över sockarna under tre dagar och tre nätter [72 timmar]. Tiden börjar när denne stryker över dem för första gången. Därför har de lärde inom hanbaliskolan sagt att om man tar på sina lädersockar när man är i sin hemstad, blir oren när man fortfarande är hemma och sedan beger sig ut på en resa och inte stryker över dem förrän man har börjat denna resa – då stryker man i detta fall som en resenär gör. Detta är bevis för svagheten i åsikten att perioden börjar då den första renheten förlorats efter att man tagit på dem.

Vad som gör det otillåtet att stryka över sockarna är att tiden går ut och att man tar av dem, för om man tar av dem är strykningen ogiltig men den rituella renheten finns dock fortfarande kvar. Beviset för att strykningen blir ogiltig om man tar av sockarna är en hadīth från Safwan bin 'Asal: ”Allāhs sändebud beordrade oss inte att ta av lädersockarna.” Detta bevisar att om man tar av dem går det inte att stryka längre. Tar man då av dem efter att ha strukit över dem går inte inte längre att göra det [stryka]. Man kan då inte ta på dem igen och stryka över dem om man inte utför en fullständig tvagning i vilken man tvättar båda fötterna.

Tar man av dem så består renheten. Det är inte så att renheten upphävs genom att man tar av det som man har strykt över. Därför när man stryker är ens rituella renhet fullständigt, enligt lagenliga bevis. Detta renhetstillstånd ogiltiggörs inte utom genom lagenliga bevis och det finns inget som säger att om man tar av det som han strukit över så blir ens tvagning ogiltig. Bevisen säger enbart att om man tar av det som man har strukit över, då går det inte längre att stryka över det mer. Man får alltså inte stryka mer förrän man har tvättat foten under en fullständig tvagning. Vi säger därmed att den grundläggande principen är, enligt de lagenliga bevisen, att den rituella renheten består tills det finns något bevis som motsäger sig. Finns det inte något sådant bevis är ens tvagning fortfarande giltig, den blir alltså inte ogiltig. Detta är enligt hur vi set det den starkaste åsikten.

Och Allāh är Beviljaren av framgång.

Läs mer:

• Den föreskrivna tiden för att stryka över sockarna
• Stryker över sockarna när man är hemma och skall ut och resa
• Tar av sockarna i ett tillstånd av renhet och byter dem innan tvagningen blivit ogiltig