بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – giftermål med Zainab när Zaid skiljt sig från henne

Fråga: Hur lyder historien om Zaid bin Harithah och hans giftermål med Zainab, som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sedan gifte sig med efter honom? Hur började och slutade deras giftermål? Vi frågar då vi hart hört att somliga i arabländer påstår att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – var förälskad i Zainab och även andra historier som jag inte kan förmå mig själv att berätta. Vänligen, klargör detta för mig.

Svar: Zaid, som var son till Harithah bin Sharahil al-Kalbi, var Allāhs sändebuds slav som han hade släppt fri och tagit som son. Han kallades för Zaid bin Muhammad tills Allāh uppenbarade följande: ”Ge [de barn som ni adopterar] det namn som deras fäder bar.” [Koranen 33:5]

De kallade honom då för Zaid bin Harithah.

Zainab var dotter till Jahsh bin Ri'ab al-Asadiyyah och hennes mor var Umaimah bint 'Abdul-Muttālib [som var Allāhs sändebuds faster].

Beträffande Zaids giftermål med Zainab så var det Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – som arrangerade det åt honom, då han hade varit hans slav och adoptivson. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – friade till henne för Zaids räkning men hon avvisade honom och sade:

”Jag har ädlare ursprung än vad han har.” Sedan har det rapporterats att Allāh om hennes ord uppenbarade: ”Och när en fråga som rör en troende man eller kvinna har avgjorts av Gud och Hans Sändebud, har dessa inte rätt att själva döma i det som rör dem; den som sätter sig upp emot Gud och Hans Sändebud begår ett uppenbart svårt misstag.” [Koranen 33:36]

Hon svarade i lydnad till Allāh och i uppfyllnad av Hans sändebuds önskemål. Hon levde tillsammans med Zaid i omkring ett år, sedan inträffade det som ofta inträffar mellan en make och maka [de blev osams] och Zaid beklagade sig då om henne inför Allāhs sändebud, med anledning av hans relation till honom. Han var profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – före detta slav och hans fosterson, medan Zainab var profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – fasters dotter. Det ser ut som att Zaid föreslog en skilsmässa, så Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – beordrade att han skulle hålla fast vid och vara henne trofast, trots hans kunskap genom uppenbarelse från Allāh om att han skulle skilja sig från henne och att hon skulle bli hans fru. Detta berodde på att han var rädd för att folk skulle anse att det var skamfullt att han gifte sig med sonens fru. Detta var ju förbjudet under den hedniska tiden för islam. Allāh tillrättavisade dock Sin Profet:

”Minns du [Muhammad] vad du sade till honom som Gud visade Sin nåd och som du själv visade stor välvilja: 'Behåll din hustru och frukta Gud!' Och av rädsla för människorna gömde du inom dig vad Gud skulle ge till känna, fastän du inte bör frukta någon utom Gud. Men då Zayd skilde sig från henne gav Vi henne som hustru åt dig för att [visa att] ingenting hindrar en troende att ingå äktenskap med sin adoptivsons hustru, sedan bandet mellan dem har upplösts. Guds vilja måste ske.” [Koranen 33:37]

Detta betyder – och Allāh vet bäst – att du inom dig gömmer det som Allāh har informerat dig om, att Zaid kommer att skilja sig från sin fru [Zainab] och att du kommer att gifta dig med henne – för att sätta Allāhs påbud i bruk och bekräfta Hans visdom – och du är rädd för folks skvaller och deras anklaganden mot dig. Allāh har större rätt att fruktas av dig, så berätta vad Han har uppenbarat till dig om detaljerna i denna fråga utan att tänka på vad folk anklagar dig för.

När det gäller profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – giftermål med Zainab så friade han till henne när hennes vänteperiod hade gått ut efter skilsmässan från Zaid. Sedan lät Allāh honom gifta sig med henne, utan någon förmyndare eller något vittne. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – var ju en förmyndare för alla de troende. Sannerligen har han mer rätt över dem än vad de har över sig själva. Allāh den Upphöjde säger: ”Profeten är närmare de troende än de är sig själva.” [Koranen 33:6]

Det som har rapporterats om att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – såg Zainab bakom ett skynke och att hans hjärta fattade tycke för henne, att Zaid fick reda på detta och blev arg på henne och att han skiljde sig för att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – skulle få gifta sig med henne – inget av detta har rapporterats autentiskt.

Profeterna är för ädla i karaktär, osjälviska, […] och höga i grad för att göra något sådant. Det var ju också profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – som friade till henne för Zaids räkning och hon var hans kusin. Hade han varit förälskad i henne så hade han kunnat gifta sig med henne redan från början. Detta hade varit extra lägligt då hon hade avvisat Zaids frieri och inte var nöjd med det. Hon accepterade det inte förrän den tidigare nämnda versen uppenbarades. Detta var inget annat än ett påbud från Allāh och Hans plan för att avlägsna vissa handlanden från tiden före islam. Detta var en nåd för folket som lättade upp restriktioner för dem, vilket Allāh den Upphöjde säger:

”Minns [Muhammad] vad du sade till honom som Gud visade Sin nåd och som du själv visade stor välvilja: 'Behåll din hustru och frukta Gud!' Och av rädsla för människorna gömde du inom dig vad Gud skulle ge till känna, fastän du inte bör frukta någon utom Gud. Men då Zayd skilde sig från henne gav Vi henne som hustru åt dig för att [visa att] ingenting hindrar en troende att ingå äktenskap med sin adoptivsons hustru, sedan bandet mellan dem har upplösts. Guds vilja måste ske. Ingen skuld vilar på profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – som här handlade så som Gud befallde honom. Så gick Gud till väga mot föregångarna – ja, allas öden formades av Guds beslut – de som [för människorna] förkunnade Guds budskap och som fruktade Honom och inte fruktade någon annan än Gud. Det behövs ingen annan än Gud för att ställa [människorna] till räkenskap. Troende! Muhammad är inte far till någon av era män. Han är Guds Sändebud och Profetelängdens sigill. Gud har kunskap om allt.” [Koranen 33:37-40]

Må Allāhs frid och välsignelser vara över vår Profet Muhammad, hans familj och följeslagare.


Läs mer:

  • Författare:

    al-Ladjnah ad-Dā’imah (Den Permanenta Fatwa-kommittén)
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 1. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 272 s. ISBN saknas

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8