بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Bön i en moské som innehåller en grav och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – grav i moskén

Fråga: Jag har frågor om det är tillåtet att be i en moské som innehåller en grav.

Några lärde säger att det inte är tillåtet att be i dem. De säger att om det inte finns någon annan moské i staden, då skall du be i ditt hem, vilket är bättre när det kommer till belöningar.

Andra säger att det är tillåtet att be i dem då sändebudets och hans båda följeslagares [Abū Bakr och 'Umar] gravar finns i hans moské. Jag har inget bevis för endera åsikten. Då jag bor på landet i Senegal skickar jag detta brev till dig för att få reda på sanningen och bevisen. I vår stad har vi en moské som det finns fyra gravar i. Tre ligger längs med väggen – exakt i riktning mot qiblah. Den fjärde finns inuti moskén.

Svar: Det är inte tillåtet att bygga moskéer över gravar, ej heller är det tillåtet att be i sådana moskéer.

‘Ā’ishāh – må Allāh vara nöjd med henne – har sagt:

”När profeten var på väg att dö täckte han sitt ansikte med en bit tyg och när han kände smärta avtäckte han sitt ansikte och sade: 'Allāhs förbannelse vilar över judarna och de kristna som gjorde om deras profeters gravar till platser för bön.' Han sade detta för att varna muslimer för att göra så. Hade det inte varit för detta hade han beordrat att hans grav skulle resas över marken, men han var rädd för att den skulle ha omvandlats till en moské.” [al-Bukhārī 1330, Muslim 529, an-Nasā’i 704, Ahmad 5:204 och al-Muwatta 85]

Jundub bin 'Abdullāh har sagt:

”Fem dagar före sin död hörde jag profeten säga: 'Jag klargör inför Allāh att inte ha tagit någon vän från dig, för Allāh har tagit mig som en älskad, som Han tog Abraham som en älskad. Skulle jag ha tagit en vän från mitt samfund, då hade jag tagit Abū Bakr som en vän. Var varse! Dem som levde före er brukade omvandlade deras profeters och rättfärdigas gravar till moskéer. Var varse! Gör aldrig om gravar till moskéer, jag förbjuder er att göra så.” [Muslim 532]

Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – förbjöd att moskéer byggs över gravar och han förbannade dem som gör så. Detta visar att det är en stor synd att bygga moskéer över gravar. Må Allāh skydda oss från det. Därför säger ‘Ā’ishāh - må Allāh vara nöjd med henne - i den ovan nämnda hadithen: ”Hade det inte varit för detta, då hade han beordrat att hans grav skulle resas över marken, men han var rädd för att den skulle omvandlas till en moské.”

Om en moské har byggts på en eller flera gravar måste den rivas. Den är ju byggd på annat än vad Allāh har tillåtet. Att behålla en sådan moské och att be i den är att fortsätta på synden som upprättandet av den utgjorde samt en överdrift i religionen i att upphöja den som graven har byggts för. Detta skulle vara att främja shirk. Må Allāh skydda oss. Allāh den Upphöjde har sagt:

”Efterföljare av tidigare uppenbarelser! Gå inte till överdrift i [utövningen av] er religion.” [Koranen 4:171]

Och profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt:

”Akta er för överdrifter, dem som levde före er förgjordes genom överdrifter.” [Ahmad 1:347, al-Hakim 1:466 och Ibn Mājah 3029]

Men om en moské byggs utan att det finns någon grav i den och någon sedan begravs i den, då behöver den inte rivas. Istället bör den [graven] grävs upp och kroppen flyttas och grävas ned på muslimernas gravplats. Det är vidrigt att begrava folk i moskén och det måste överges genom att graven avlägsnas från moskén.

Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – byggde sin egen moské med fromhet, fruktan av Allāh den Upphöjde och med Allāhs tillfredställelse. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – begravdes inte i den efter sin död, utan han begravdes i ‘Ā’ishāh bostad. När Abū Bakr – må Allāh vara nöjd med honom – avled begravdes han jämte honom i den kammaren. När sedan ‘Umar – må Allāh vara nöjd med honom – avled begravdes han jämte dem i samma kammare. Bostaden själv ingick inte i moskén. Moskén kom till att innefatta den först när de korrekt vägledda kaliferna hade gått bort.

Följaktligen är böner i den moskén tillåtna, de är till och med bättre än tusen böner i någon annan moské, utom i den heliga Moskén [i Mecka]. Detta står i motsats till någon annan moské som har byggts över en grav eller i gravar där det är förbjudet att be.

Du bör inte be de obligatoriska bönerna hemma. I stället bör du be med dina muslimska bröder, även om det sker utomhus. Du bör även försöka bygga en moské på vad Allāh har tillåtet och där be dina fem böner enligt den islamiska lagen och borta från vad Allāh har förbjudet.

Och det är endast Allāh som ger framgång. Må Allāh upphöja omnämnandet av Hans tjänare och sändebud Muhammad samt göra honom, hans hushåll och följeslagare säkra från ont.


Läs mer:

  • Författare:

    al-Ladjnah ad-Dā’imah (Den Permanenta Fatwa-kommittén)
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 1. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 54 s. ISBN saknas

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8