Svar: Denne man som avled då han varken bad eller fastade har avlidit som en icke-troende – och vi söker tillflykt hos Allāh från detta. Anledningen är att den korrekta åsikten bland dem lärde och vad Koranen, profetens – över honom vare Guds frid och välsignelser – sunnah och uttalanden från salaf - må Allāh vara nöjda med dem - stöder är att den som överger bönen är en icke-troende. Den som avvisar bönen – även om denne ber – är en icke-troende. Texterna som har rapporterats har enbart nämnt övergivande av bönen och inte avvisandet av att den är en skyldighet. Därför kan vi inte bortse från denna beskrivning som den islamiska lagen har gett beaktan eller att säga att den enbart avser ett avvisande, vilket vissa lärde har gjort. De påstår att innebörden av de rapporterade texterna som förkunnar otron för den som överger bönen avser den som överger den och samtidigt anser att den inte är en skyldighet [...]
Den som avvisar skyldigheten i bönen är en icke-troende även om denne går till moskén och ber med församlingen. Denne är en icke-troende om denne tror att de fem dagliga bönerna inte är obligatoriska för denne och denne enbart ber dem som frivilliga handlingar. Med utgångspunkt i detta blir det klart att det inte är rätt att påstå att innebörden av texterna som pekar på otro för den som överger bönen gäller den som överger bönen och avvisar att den är nödvändigt.
Det som familjen gav till denne man är inte rätt då det inte är rätt att upprätta ett kontrakt för att betala någon att utföra handlingar som för en närmare Allāh [dyrkan]. Det är inte passande att en person säger till en annan person: ”Jag kommer att betala dig om du fastar för mig.” De lärde har endast haft olika åsikter om vallfärden, men detta är inte rätt plats för att diskutera denna meningsskiljaktighet. Pengarna som mannen tog, de tog han utan att ha rätt att ta dem. Det som därför är obligatoriskt för honom är att återlämna dem till deras rättmätige ägare då han tog dem utan att ha rätt till dem. De böner som har förrättats för denne är inte till någon nytta då han inte var muslim och inga handlingar gör en icke-muslim någon nytta. De handlingar som han själv utför gör honom heller ingen nytta. Anledningen är att Allāh har sagt:
بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn
- Startsida
- Åminnelse, åkallan, ånger...
- Ekonomi
- Betala pengar för att någon skall utföra dyrkan
Betala pengar för att någon skall utföra dyrkan
Fråga: En man som var generös och hade en god karaktär avled. Dock så varken fastade eller bad han. Efter hans död betalade hans föräldrar en summa pengar till en annan person för att han skulle be de böner som han själv inte förrättat och fasta det som han själv inte hade fastat. Är detta islamiskt sett korrekt och vilket är utlåtandet om att ta dessa pengar?Svar: Denne man som avled då han varken bad eller fastade har avlidit som en icke-troende – och vi söker tillflykt hos Allāh från detta. Anledningen är att den korrekta åsikten bland dem lärde och vad Koranen, profetens – över honom vare Guds frid och välsignelser – sunnah och uttalanden från salaf - må Allāh vara nöjda med dem - stöder är att den som överger bönen är en icke-troende. Den som avvisar bönen – även om denne ber – är en icke-troende. Texterna som har rapporterats har enbart nämnt övergivande av bönen och inte avvisandet av att den är en skyldighet. Därför kan vi inte bortse från denna beskrivning som den islamiska lagen har gett beaktan eller att säga att den enbart avser ett avvisande, vilket vissa lärde har gjort. De påstår att innebörden av de rapporterade texterna som förkunnar otron för den som överger bönen avser den som överger den och samtidigt anser att den inte är en skyldighet [...]
Den som avvisar skyldigheten i bönen är en icke-troende även om denne går till moskén och ber med församlingen. Denne är en icke-troende om denne tror att de fem dagliga bönerna inte är obligatoriska för denne och denne enbart ber dem som frivilliga handlingar. Med utgångspunkt i detta blir det klart att det inte är rätt att påstå att innebörden av texterna som pekar på otro för den som överger bönen gäller den som överger bönen och avvisar att den är nödvändigt.
Det som familjen gav till denne man är inte rätt då det inte är rätt att upprätta ett kontrakt för att betala någon att utföra handlingar som för en närmare Allāh [dyrkan]. Det är inte passande att en person säger till en annan person: ”Jag kommer att betala dig om du fastar för mig.” De lärde har endast haft olika åsikter om vallfärden, men detta är inte rätt plats för att diskutera denna meningsskiljaktighet. Pengarna som mannen tog, de tog han utan att ha rätt att ta dem. Det som därför är obligatoriskt för honom är att återlämna dem till deras rättmätige ägare då han tog dem utan att ha rätt till dem. De böner som har förrättats för denne är inte till någon nytta då han inte var muslim och inga handlingar gör en icke-muslim någon nytta. De handlingar som han själv utför gör honom heller ingen nytta. Anledningen är att Allāh har sagt:
”Skälen till att deras gåvor och bidrag inte tas emot är dessa och inga andra: de tror inte på Gud och Hans Sändebud, de går inte till bön annat än i sakta mak och när de ger [till goda ändamål] ger de högst motvilligt.” [Koranen 9:54]
”Och Vi skall se på det som de [tror sig] ha åstadkommit och Vi skall förvandla det till stoft som skingras för alla vindar.” [Koranen 25:23]
Läs mer:
Författare:
Muhammad bin Salih al-'UthayminKälla:
Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. ISBN saknas