Ursäkter som gör det tillåtet att bryta fastan

Fråga: Vilka är de ursäkter som gör det tillåtet att bryta fastan?

Svar: De ursäkter som gör det tillåtet att bryta fastan är sjukdom och resa, vilket nämns i Koranen. Andra ursäkter är om en kvinna är gravid och hon är ängslig för sin egen eller för barnets skull. Ännu en ursäkt är om en kvinna ammar och hon är ängslig för sin egen skull eller för barnet som hon ammar. Och ytterligare en ursäkt är om någon behöver bryta fastan för att rädda ett liv. Detta skulle kunna vara om man ser en person i havet eller någon som har omringats av en brand och man behöver bryta fastan för att rädda denne. I detta fall kan man bryta fastan och rädda denne person. Ytterligare ett fall skulle vara om någon behöver bryta fastan för att kunna stärka sig själv inför djihād för Allāh skull. Detta skulle också vara en tillåten ursäkt för att bryta fastan. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade till följeslagarna: ”Ni kommer att möta en arme imorgon, så att bryta fastan kommer att vara stärkande för er, så bryt er fasta.” [Muslim 1120]

Finns det en giltig ursäkt för att bryta fastan, och om någon bryter fastan på grund av den, då behöver denne inte fasta återstoden av dagen. Om det då inträffar att någon har brutit fastan för att rädda ett liv, då bör denne fortsätta med att äta och dricka även efter att ha räddat denne person. Detta beror på att fastan har brutits av en tillåten anledning. Då är det inte nödvändigt att man fastar. Förbudet mot att bryta fastan den dagen gäller inte längre på grund av orsaken som gjorde det tillåtet att bryta den.

Därför stöder vi den starkaste åsikten, vilken är att om en sjukling tillfrisknar under den dag som denne inte fastar, då behöver denne inte fasta. Och om en resenär kommer hem under dagen och denne inte har fastat, då är det inte nödvändigt att denne fastar. Och om en kvinna med månadsblödning blir ren under dagen, då är det inte nödvändigt att hon fastar. Detta beror på att alla de [uppräknade] har brutit fastan av en giltig anledning. Under dagen i fråga fanns det ingen skyldighet för dem att fasta eftersom fastan då kunde brytas, därför behöver de inte fasta.

Detta står i motsats till det fall i vilket det bekräftas att ramadan har börjat under dagen. I detta fall är det nödvändigt att fasta. Skillnaden mellan dessa båda fall är tydlig. Om bevisen finns där under dagen [för att ramadan har börjat], då har det bekräftats att fastan är en skyldighet under den dagen. Eftersom de inte visste ursäktas de för den tid som har hunnit gå. Detta är anledningen till att om de visste att denna dag var ramadan, då måste de fasta.

Men när det gäller dem som har beskrivits så får de bryta deras fasta även om de känner till [att det är ramadan] och bevisen är tydliga för dem.

Läs mer:

• Bryter av någon anledning fastan men sedan gäller inte den anledningen lägre
• Reser från ett land till ett annat och nymånen siktas vid olika tidpunkter
• Fasta medan man befinner sig på resande fot