Bönen i församlingen och dess stora vikt

Fråga: Vilket är utlåtandet om bönen i församlingen?

Svar: De lärde är eniga om att detta är en av de största handlingarna av lydnad, en av de mest bekräftade och en av de bästa. Allāh den Upphöjde han nämnt den i Koranen och kommenderar den även under tidpunkter med rädsla. Han den Upphöjde säger:

”När du befinner dig hos de troende och leder dem i bön, låt då en grupp stå upp tillsammans med dig och låt dem behålla sina vapen. När de har avslutat bönen, låt dem ge er betäckning och låt en annan grupp, som ännu inte har förrättat sin bön, stiga fram och be med dig. Men de bör vara på sin vakt och ha vapnen i beredskap, eftersom förnekarna av tron skulle önska att ni lade ifrån er era vapen och er utrustning för att då rikta ett [förödande] slag mot er. Men ni gör inte fel, om ni lägger av vapnen därför att ni är rädda att de skall skadas genom regn, eller på grund av sjukdom. Men var på er vakt. För dem som förnekar sanningen har Gud i beredskap ett förnedrande straff.” [Koranen 4:102]

I Allāhs sändebuds – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah, bland det stora antal ahādīth som bevisar att det är en skyldighet att be med församlingen, finns följande uttalande:

”Jag avsåg att beordra någon att uttala iqāmah för bönen och sedan beordra någon att leda folket i bön. Därefter avsåg jag att beordra några män med buntar med eldträd gå till dem som inte var närvarande vid bönen [med församlingen] och bränna ned deras hus över dem.” [al-Bukhārī 644]

Han har även sagt:

”Den som hörde kallet [till bön] och inte besvarade det, det finns det ingen bön för denne om denne inte har en ursäkt.” [Ibn Mājah 793]

Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade även till en blind man som sökte tillstånd för att be i sitt hem: ”Hör du kallet [till bön]?” Han svarade: ”Ja.” Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade då: ”Besvara det då.” [Muslim 653] Ibn Mas'ud har sagt:

”Ni har sett oss [följeslagarna] med Allāhs sändebud. Ingen undviker den [bönen i församlingen] utom en hycklare, vars hyckleri är välkänt, eller en invalid. En man skulle föras fram stödd av två män för att få denne att stå i raden.” [Muslim 654]

Den korrekta åsikten fordrar att det är en skyldighet. Detta beror på att det muslimska samfundet är ett samfund och enhet kommer inte att uppnås utan att de samlas för att utföra en dyrkan och den största, bästa och mest bekräftade handlingen är bönen. Därför måste det muslimska samfundet samlas för denna bön.

De lärde skiljs åt efter att ha enats om att den är den mest bekräftade formen av dyrkan och den största handlingen av lydnad. De har olika åsikter om det är ett villkor för bönens giltighet eller om bönen är giltig utan den, även om det är en synd. Och det finns även andra meningsskiljaktigheter.

Den korrekta åsikten är att den är en skyldighet men inte ett villkor för att den skall vara giltig. Men den som överger den är en syndare om det inte finns någon laga ursäkt för denne. Bevisen för att den inte är ett villkor för att bönen skall vara giltig är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – förklarade att bön i församlingen är bättre än bön ensam [Muslim 654]. Att bön i församling är bättre än bön ensam är ett bevis för att det finns förtjänst [även] i bön ensam. Så skulle det inte vara utom om den bönen var giltig.

I vilket fall som helst måste varje förståndig vuxen muslimsk man närvara vid bönen i församlingen, oberoende av om denne är på resa eller hemma.

Läs mer:

• Ber endast fredagsbönen
• Grupp som ber tillsammans hemma i stället för att gå till moskén
• Reser till Riyadh under en fredag för att studera och återvänder under måndagseftermiddagen