بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Fredagsbönen har betts och om man då även skall be middagsbönen

Fråga: Om någon har bett fredagsbönen, bör denne då även be middagsbönen?

Svar: Om någon har bett fredagsbönen är detta den obligatoriska bönen vid denna tidpunkt [middagsbönen]. Följaktligen bör denne inte be middagsbönen. Att be den efter fredagsbönen är en innovation, vilket beror på att detta inte har nämnts i Allāhs skrift eller i Hans sändebuds sunnah. Därför måste det vara förbjudet, även om fredagsbönerna bes i ett antal moskéer. Det har inte föreskrivets att man bör be middagsbönen efter fredagsbönen. Detta är en avskyvärd innovation. Allāh den Upphöjde har inte beordrat folket att be mer än en bön vid samma tidpunkt. Här är det fredagsbönen och den har redan förrättats.

Vissa menar att om fredagsbönen bes i ett antal moskéer, då är det fredagsbönen i den moské som började som gäller och bönerna i de andra är ogiltiga. De menar att man bör be middagsbönen1 efteråt i detta fall. Till dem säger vi: Hur kan ni lägga fram detta som bevis eller rättfärdigande? Är det grundat på profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah eller någon korrekt åsikt? Svaret är: Nej.

Vi säger att om fredagsbönen bes på många platser på grund av behov, då är varje bön giltig. Detta enligt Allāhs den Upphöjdes ord: ”Frukta därför Gud efter måttet av er förmåga.” [Koranen 64:16]

Om stadens hörn är långt från varandra eller om moskéerna inte räcker till för fredagsbönerna, då har de fruktat Allāh så mycket de kunnat och de som gör det har gjort det som är en skyldighet för dem. Hur kan någon då säga att den är ogiltig och att en annan bön måste bes i dess ställe, som då skulle vara middagsbönen i stället för fredagsbönen?

Men om fredagsbönen bes utan behov på ett antal olika platser, då råder det inga tvivel om att det motsäger sig vad som är sunnah och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – samt de rättfärdige kaliferna handlande. Enligt majoriteten av de lärde är detta inte tillåtet. Trots detta säger vi inte att denna dyrkan är ogiltig. Ansvaret ligger ju här inte på gemene man utan på dem som är ansvariga för att ha tillåtet att ett antal fredagsböner bes utan behov.

Med detta som grund säger vi: Myndigheterna som är ansvariga för moskéerna får inte tillåta flera fredagsböner, om det inte finns ett behov av det. Detta beror på att Laggivaren håller högt att folket samlas för att dyrka. Anledningen är att det skall resultera i harmoni, kärlek, att de som inte kan lär sig och andra stora fördelar.

De föreskrivna samlingarna är antingen varje vecka, år eller dag. Detta är välkänt. De dagliga samlingarna äger rum i den närbelägna moskén. Hade Laggivaren påbjudit folket att de skulle samlas fem gånger på en plats, då skulle det vara en börda för dem. Därför har Han underlättat och varje samling sker då i den närbelägna moskén.

De veckovisa samlingarna inträffar på fredagarna. Därför fordrar profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah att det sker i en moské och inte i ett flertal. Denna veckovisa samling skadar inte och den är heller inte jobbig.

För folket finns det också en stor nytta i den. De samlas kring en imam och en predikant som vägleder dem med en enda vägledning. Då går de därifrån efter att ha fått en påminnelse samt ha bett en bön.

Den årsvisa samlingen är ‘eid-bönen. Detta är samlingen som görs varje år och även den är för hela staden. Den bes därför inte i varje moské om det inte finns ett behov av det, precis som i fallet med moskéerna under fredagsbönen.


Läs mer:

  • Författare:

    Muhammad bin Sālih al-'Uthaymīn
  • Källa:

    Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 553 s. ISBN 9960-892-66-2

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8