بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Utsåg profeten ’Ali till kalif?

Fråga: Vilket är utlåtandet om de som påstår att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – rekommenderade ’Ali som kalif?

Svar: Detta påstående är inte känt från någon annan muslimsk sekt än shiiterna. Det är en falsk och grundlös rapport. I motsats till detta finns det många bevis som klargör att Abū Bakr as-Siddīq skulle vara vara kalif efter profeten.

Även om profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – inte uttryckligen klargjorde det så utfärdade han en order som visade på detta. Han beordrade Abū Bakr – må Allāh vara nöjd med honom – att leda bönen då han var sjuk och när utfärdandet av kalifatskapet nämndes i hans närvaro, underströk han: ”Allāh och de troende bifaller inte någon utom Abū Bakr.” [al-Bukhārī 7217]

Detta var anledningen till att följeslagarna – inklusive ’Ali – var nöjda gav Abū Bakr löfte om lojalitet när profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – hade avlidit. De var eniga om att Abū Bakr var den bäste. ’Abdullāh bin ‘Umar har berättat att följeslagarna under profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – livstid brukade säga: ”De bästa i detta samfund efter dess Profet är Abū Bakr, ’Umar och sedan ‘Uthmān.” [al-Bukhārī 3655] profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – godkände detta. ’Ali brukade också säga: ”De bästa i detta samfund efter dess profet är Abū Bakr och sedan ’Umar.” [al-Bukhārī 3671] Han har även sagt: ”Den som föredrar mig över dem skall jag prygla och anse som en baktalare.”

’Ali påstod aldrig att han var den bäste i detta samfund. Han påstod heller inte att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – rekommenderade honom som ansvarig för kalifatet eller att följeslagarna hade tagit denna rättighet ifrån honom. När Fatimah avled gav ’Ali sitt löfte till Abū Bakr en andra gång, för att understryka det första. Han ville även bevisa för folket att han var med muslimernas sällskap och att han inte hyste någon avund mot Abū Bakr.

När ‘Umar – må Allāh vara nöjd med honom – knivhöggs lämnade han beslutet att utse sin efterträdare till de tio följeslagarna som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – hade vittnat om att de skulle ges tillträde till Paradiset, och ’Ali var en av dem. Han motsade sig inte ’Umars arrangemang, varken under hans [’Umars] livstid eller efter hans död. Han påstod heller inte att han var den som var mest förtjänt av det [kalifatskapet].

Hur kan någon då våga fabricera en lögn om Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och påstå att han rekommenderade ’Ali som ansvarig för kalifatet? Detta när varken ’Ali eller följeslagarna påstod detta. Följeslagarna var i stället eniga om Abū Bakrs, ’Umars och sedan ‘Uthmāns kalifatskap. ’Ali erkände detta och deltog med dem i djihād, rådläggningar och andra plikter. Även muslimerna var eniga om det som följeslagarna var i eniga om.

Därför får inte någon person eller sekt – oberoende av om det är shiiterna eller någon annan – påstå att ’Ali rekommenderats som ansvarig för kalifatet samt att de som föregick honom var falska. Det är heller inte tillåtet att påstå att följeslagarna berövade ’Ali hans rättigheter. Ett sådant uttalande är falskt och utgör onda samt sjuka tankar om Allāhs sändebuds följeslagare – inklusive ’Ali.

Allāh har [...] skyddat Muhammads samfund från att enas om falskhet. Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har ett antal gånger sagt: ”En grupp ur mitt samfund kommer segerrika att hålla sig till sanningen.” [at-Tirmithi 2192 och Ibn Mājah 6]

Det är omöjligt att den bästa och den mest hedervärda generationen i detta samfund skulle vara eniga om något falskt; vilket i detta fall är att Abū Bakrs, ’Umars och ‘Uthmāns kalifat var ogiltiga. Ingen som tror på Allāh och Återuppståndelsens Dag skulle göra ett sådant påstående och ej heller skulle någon med minsta lilla förståelse av islam göra det.


Läs mer:

  • Författare:

    Ibn 'Abdullah Ibn Bāz
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 1. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 78 s. ISBN saknas