بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Äter och dricker man efter gryningsbönen har man ingen fasta

Fråga: Detta gäller frivillig fasta. Jag avsåg att fasta en måndag men efter böneutropet för gryningsbönen gick jag upp och drack. Får jag fullborda min fasta på grund av det och räknas den för mig? Och den som åt eller drack efter böneutropet under en frivillig fasta, kan denne fullborda denna dag? Vänligen, hjälp mig och må Allāh belöna er med gott.

Svar: Skyldigheten, om det är en obligatorisk fasta, är att denne avstår mat, dryck och annat som bryter fastan efter att själv ha säkerställt tiden för gryningsbönen. Denne kan även bekräfta att tiden för gryningsbönen är inne genom att höra böneutropet från en böneutropare som normalt sett ropar utan böneutropet när gryningsbönen har börjat. Denne kan också säkerställa att gryningsbönen har kommit genom att titta på bönetidtabeller. Detta beror på att Allāh har sagt: ”Och ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker.” [Koranen 2:187] Det beror också på att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt: ”Sannerligen, Bilal ropar ut böneutropet under natten så ät och drick tills ni hör böneutropet från Ibn Umm Maktum. För sannerligen, han ropar inte ut böneutropet förrän gryningsbönen börjar.” [al-Bukhārī 617] Ibn Umm Maktum var en blind man som inte ropade ut till bön utan att någon sade till honom: ”Morgonen har kommit, morgonen har kommit.” Denna återberättelse är al-Bukhārī och Muslim eniga om. Om någon därefter äter, dricker eller gör något annat som bryter fastan, då är den ogiltig.

När det gäller den som fastar frivilligt, dennes fasta är inte fullständig om denne inte undviker att äta och dricka och allt annat som bryter fastan från tiden då gryningsbönen har trätt in. Detta precis på samma sätt som den som fastar en obligatorisk fasta. Om denne äter eller dricker eller gör något som bryter fastan efter gryningsbönen eller efter böneutropet för gryningsbönen, då har denne ingen fasta. Men den som fastar frivilligt skiljer sig från den som fastar en obligatorisk fasta i det hänseende att denne får påbörja fastan under dagen om denne inte har gjort något efter gryningsbönen som kan bryta fastan. Belöningen för fastan nedtecknas för denne från den tiden avsikten för att fasta formades. Detta beror på att ‘A’ishah – må Allāh vara nöjd med henne – sagt: ”Allāhs sändebud kom till oss en dag och sade: 'Har ni något [att äta]?' Vi svarade: 'Nej.' Då sade han: 'Då är jag sannerligen fastande.' Sedan kom han till oss en annan dag och vi sade: 'Vi har fått några hais [en blandning av dadlar och skirat smör] i gåva.' Han sade då: 'Visa dem för mig, för sannerligen har jag fastat sedan morgonen.' Sedan åt han dem.” Denna hadīth har Muslim återgivit. Det finns även ett annat uttalande: ”Månaden är 29 dagar så fasta inte förrän ni ser den [nya månen]. Om moln döljer den för er, räkna då antalet [dagar] till 30.” [al-Bukhārī 1 och Muslim 1907]

Denna hadīth råder det enighet om.

Och framgång kommer från Allāh.


Läs mer:

  • Författare:

    Ibn 'Abdullāh Ibn Baz
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 3. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 254 s. ISBN saknas

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8