Påbörja och avsluta fastan enligt siktandet av nymånen

All lovprisan tillhör Allāh och må välsignelser och frid vara över Allāhs sändebud, hans familj och hans följeslagare och de som följer hans vägledning. Vidare:

Många bröder har frågat mig om utlåtandet om att lita på tv eller radioutsändningar när det gäller påbörjandet och avslutandet av fastan och om det är i samstämmighet med denna autentiska hadīth: ”Fasta enligt dess [månens] siktande och bryt er fasta enligt dess siktande.” De har frågat om siktande bekräftas genom vittnesmålet av enbart en muslim i ett land, om det då är obligatoriskt för grannländer att följa detta? Om vi säger så, vilka är bevisen och tar man i beräkningarna med att månen siktas olika på olika platser?

Svaret på denna fråga är att sannerligen har man genom ett antal olika led bekräftat från Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – att han har sagt: ”Fasta inte förrän ni ser nymånen eller ni har räknat [30 dagar i sha'ban] och bryt inte er fasta förrän ni ser nymånen eller ni har räknat antalet [av 30 dagar i ramadan].” [Muslim 1080] Med en annan ordalydelse har han sagt: ”Fullborda då 30 dagar.” [al-Bukhārī 1907] I en annan återberättelse har han sagt: ”Fullborda då antalet [dagar] i sha'ban som 30.” [al-Bukhārī 1909] Och han har sagt: ”Påbörja inte månaden förrän ni ser den nya månen eller ni fullbordar antalet [Koranen 30 dagar]. Fasta sedan tills ni ser den nya månen eller fullbordar antalet [Koranen 30 dagar].” [Abū Dawūd 2326 och an-Nasā’i 2128]

Ahādīth med denna innebörd är många och de bevisar att det som spelar roll antingen är att man siktar nymånen eller att ett visst antal dagar har gått.

När det gäller beräkning skall man inte lita på dem. Detta är sanningen och konsensus bland dem lärde som anses ha auktoritet. Avsikten med denna hadīth är inte att varje person måste se nymånen själv. I stället är innebörden enbart att det finns ett tydligt och pålitligt bevittnande. Abū Dawūd har med en autentisk berättarkedja återgivit från Ibn 'Umar att han har sagt: ”Folket spanade efter nymånen så jag sade till profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – att jag såg den. Därför fastade han och han beordrade folket att fasta.” Ahmad och de som har sammanställt sunan har återgivit en hadīth som Ibn Khuzaymah och Ibn Hibban har graderat som autentisk från Ibn ‘Abbās . En beduin kom till profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och sade: ”Sannerligen, jag såg nymånen.” Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade då: ”Vittnar du om att ingen har rätt att bli dyrkad utom Allāh och att Muhammad är Allāhs sändebud?” [Abū Dawūd 2340] Mannen sade då: ”Ja.” Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade då: ”Bilal! Meddela folket att be bör fasta imorgon.”

Det har rapporterats att 'Abdur-Rahmān bin Zaid bin al-Khattab predikade under en dag då det rådde tvivel [om de skulle fasta eller inte]. Han sade då:

”Sannerligen satt jag med profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – följeslagare och jag frågade dem och de sade till mig att Allāhs sändebud hade sagt: 'Fasta enligt dess [nymånens] siktande och bryt er fasta enligt dess siktande. Och spana ivrigt efter den. Om den är dold bakom moln, fullborda då [månaden som] 30 dagar. Om två vittnen som är muslimer vittnar om att de har sett den, fasta då och bryt fastan [enligt deras vittnesmål].” [Ahmad 4:321 och an-Nasā’i 2118]

Denna hadīth har Ahmad och an-Nasā’i återgivit utan att ha sagt: ”som är muslim[er]”.

Meckas styresman, al-Harith bin Hatib, har sagt: ”Allāhs sändebud slöt ett avtal med oss om att vi skulle spana ivrigt efter nymånen. Och om vi inte såg den och enbart två vittnen vittnade om att de hade sett den, då skulle vi uppriktigt följa deras vittnesmål.” Detta har Abū Dawūd och ad-Daraqutni återgivit och den sistnämnde har sagt: ”Denna berättarkedja är sammankopplad och autentisk.”

Dessa ahādīth och det som har rapporterats med samma innebörd bevisar att det är tillräckligt att enbart en person vittnar om att denne har siktat den nya månen under ramadan. Men när det gäller att bryta fastan [vid slutet av ramadan] och de övriga månaderna, då måste det finnas två vittnen. På detta sätt samverkar de båda haditherna som har rapporterats om detta. Likaså är detta den åsikt som de flesta lärde har följt och den är sanningen på grund av det uppenbara i bevisen. På detta sätt blir det klart och tydligt att innebörden av att ”sikta” är att bekräfta genom en islamiskt föreskriven metod. Innebörden är inte att varje person måste se den nya månen. Om en muslimsk nation som då styr enligt islamisk lag, som Saudiarabien, meddelar att månen har siktats under ramadan, shawwal eller dhul-hijjah, då måste alla invånare följa detta. Enligt ett stort antal av de lärde är det även obligatoriskt för andra att acceptera detta, på grund av den generella innebörden av profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uttalande: ”Månaden är 29 dagar så fasta inte förrän ni ser den [nya månen]. Om moln döljer den för er, räkna då antalet [dagar] till 30.” [al-Bukhārī 1907] Denna hadīth från Ibn 'Umar har al-Bukhārī återgitivt i sin Sahīh. Muslim har återgivit den med följande ordalydelse: ”Fasta inte förrän ni ser nymånen eller ni har räknat [30 dagar i sha'ban] och bryt inte er fasta förrän ni ser nymånen eller ni har räknat antalet [av 30 dagar i ramadan].” [Muslim 1080] Muslim har återgivit en version med denna ordalydelse men i den säger han: ”Och om månaden är dold för er genom moln, räkna den då som 30 dagar.” [Muslim 1081]

Sannerligen, den uppenbara innebörden av dessa ahādīth och vad som har rapporterats med denna innebörd inkluderar hela det muslimska samfundet. an-Nawawi har i sin Sharhul-Muhaththib rapporterat från imam Ibn al-Munthir att al-Laith bin Sa'd, imam ash-Shafi'i och imam Ahmad hade denna åsikt. Han, alltså Ibn al-Munthir, har sagt: ”Och jag känner inte till att någon annan än al-Madani och al-Kufi har denna åsikt”, vilka avser Mālik och Abū Hanifah.

Några lärde har sagt: ”Utlåtandet om siktandet gäller enbart om platserna har samma siktzoner [då nymånen stiger]. Men om siktzonerna skiljer sig åt, då har varje folk sin egen siktzon.” Detta har imam at-Tirmithi återberättat från dem lärde. Deras argument för detta påstående grundas på vad muslim har återgivit i sin Sahīh från Ibn ‘Abbās , att Kuraib kom till honom i Medina från ash-Sham [Syrien, Jordanien, Palestina och Libanon] under slutet av ramadan. Han informerade honom om att nymånen hade siktats i ash-Sham på kvällen innan jumu'ah [torsdag kväll] och att Mu'awiyah och folket fastande enligt det. Ibn ‘Abbās svarade: ”Men vi såg den under as-sabt [fredagskvällen], så vi kommer inte att sluta fasta förrän vi ser den eller vi har fullbordat antalet [Koranen 30 dagar].” Kuraib sade: ”Är inte Mu'awiyahs siktande och fasta tillräcklig för er?” Ibn ‘Abbās svarade: ”Nej. Så kommenderade Allāhs sändebud oss.” Dessa lärde säger att detta bevisar att Ibn ‘Abbās hade åsikten att siktandet inte är generellt och att invånarna i varje land siktar på egen hand, om zonerna skiljer sig åt. Därför har dessa lärde sagt att zonerna i Medina inte är de samma som i ash-Sham. Andra har sagt att han antagligen inte agerade enligt hur folket i ash-Sham siktade därför att ingen utöver Kuraib vittnade om det. Vittnesmålet från enbart en person räcker inte för att månaden skall vara över. Vittnesmålet från en person räcker enbart för att månaden skall börjas.

Denna angelägenhet lades fram inför de äldre lärde i Saudiarabien under den andra sessionen som hölls i Sha'ban, 1392 AH, och de kom överens om att det som är mest korrekt är flexibilitet. Detta betyder att det är tillåtet att anta endera av dessa båda åsikter enligt dem lärde i landet. Jag säger att detta är en medelväg som innebär att bevis och uttalanden från dem lärde samverkar. När detta är känt så måste de lärde i varje land ta sig an denna angelägenhet när månaden börjar och slutar, och de måste komma överens om vad som är närmast sanningen enligt deras ijtihād. Sedan agerar de enligt det och förmedlar det till invånarna. Det är också en skyldighet för myndigheterna och Muslimer överlag att följa dem [de lärde] här.

I ett islamiskt land, där är det obligatoriskt att lita på vad de lärde säger och att mana folket att hålla sig till det, oberoende av om det gäller att fasta eller att bryta fastan. Detta är att handla enligt de ahādīth som har nämnts, att uppfylla vad som är obligatoriskt och att hindra invånarna från att göra vad Allāh har förbjudit. Och det är känt att Allāh med ledaren tyglar vad Han inte tyglar med Koranen.

Jag ber Allāh att Han hjälper oss och alla muslimer med att förstå Hans religion, att vara stadiga vid den, att döma med den, att hänvisa till den för domar och att undvika allt som motsäger sig den. Sannerligen, Han är den Generöse, den Ädle.

Må Allāh sända välsignelser och frid över Hans tjänare och sändebud, vår profet Muhammad, och hans familj och hans följeslagare.

Läs mer:

• Att lita på kalkyleringar för att bekräfta nymånen är inte tillåtet
• Alltid fasta 30 dagar under ramadan
• Siktandet av nymånen i ett land skyldiggör inte andra länder att följa det