Fel som begås i och på vägen till Muzdalifah

Fråga: Vilka är de fel på vägen till Muzdalifah som du råder oss att undvika?

Svar: All lovprisan tillhör Allāh. Shaykh Muhammad ibn 'Uthaymīn har sagt att de fel som begås på vägen från Arafat till Muzdalifah inkluderar följande:

1. När pilgrimerna beger sig från Arafat till Muzdalifah knuffar och tränger sig vissa, och andra har för bråttom. Detta leder ibland till trafikolyckor. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – lämnade Arafat på ett lugnt och värdigt sätt. Han höll sin honkamels al-Qaswa's tygel stramt så att hennes huvud rörde sadeln [för att hålla henne under perfekt kontroll] och han gestikulerade med sin hand till folket att de skulle sakta ned. När han fann ett tomt utrymme framför sig skyndade han sig och när han gick över en sanddyn släppte han sin kamels tygel tills hon klättrade upp. Han lade märke till vad som inträffade under resan, men om det finns ett val mellan att skynda sig eller att ta god tid på sig, då är det att föredra att ta sin tid.
2. Somliga stannar innan de når Muzdalifah, speciellt de som går då de blir trötta. De stannar där tills de har bett gryningsbönen och sedan beger de sig till Mina. Den som gör så har inte lyckats att spendera natten i Muzdalifah och detta är något mycket allvarligt. Några lärde anser att vistelsen under natten är en nödvändig del av pilgrimsfärden. Majoriteten anser att det är obligatoriskt och andra anser att det är sunnah. Den korrekta åsikten är att det är en av de obligatoriska plikterna under pilgrimsfärden. En pilgrim måste övernatta i Muzdalifah och inte ge sig av förrän tiden är inne då får hon ge sig av. Detta kommer vi att se nedan, om Allāh vill.
3. Somliga ber kvällsbönen och nattbönen på vägen på vanligt vis innan de når Muzdalifah. Detta står i motsats till vad som är sunnah, för när profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – stannade på vägen, urinerade och tvagade sig, sade Usāmah ibn Zayd till honom: ”Ska du be, Allāhs sändebud?” Han svarade: ”Bönen är fortfarande framför er.” [al-Bukhārī 1669 och Muslim 1280]. Han bad inte förrän han nådde Muzdalifah. Han gick in där när nattbönen hade börjat och han bad kvällsbönen och nattbönen där sammanslagna vid nattbönen.
4. Vissa ber inte kvällsbönen och nattbönen förrän de når Muzdalifah, trots att tiden för nattbönen är över. Det är inte tillåtet, utan det är förbjudet och en stor synd. Att skjuta upp bönen tills tiden för den har gått ut är enligt bevisen från Koranen och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah förbjudet. Allāh säger: ”Bönen är alla troendes plikt, knuten till bestämda tider.” [Koranen 4:103] Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har förklarat och definierat dessa tider och Allāh säger: ”Och den som överträder dessa av Gud [givna] regler har begått orätt mot sig själv.” [Koranen 65:1] ”Överträd inte de gränser som Gud [har fastställt] – de som överträder de av Gud [fastställda] gränserna är syndare.” [Koranen 2:229] Frukar någon att tiden för nattbönen skall gå ut innan denne når Muzdalifah, då måste denne be även om denne inte har nått Muzdalifah. Denne bör be enligt de omständigheter som denne befinner sig i. Går denne, då bör denne stanna och be, stå, buga och nedfalla. Färdas denne i ett fordon utan att ha möjlighet att komma ur det, då ber denne i sitt fordon. Allāh har sagt: ”Frukta därför Gud efter måttet av er förmåga.” [Koranen 64:16] Det är dock osannolikt att denne inte skall kunna ta sig ur fordonet i detta fall, för alla bör ha möjlighet att gå ur och stå på höger eller vänster vägsida och be. Hur det än förhåller sig är det inte tillåtet att skjuta upp kvällsbönen och nattbönen tills tiden för nattbönen är över baserat på att man vill följa profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah och inte be förrän man når Muzdalifah. Anledningen är att detta uppskjutande står i motsats till hans sunnah. Sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sköt upp men han bad ändå inom den korrekta tiden.
5. Vissa pilgrimer ber gryningsbönen innan dess tid och därefter ger de sig av. Detta är ett allvarligt misstag då böner som förrättats före deras tid inte accepteras. Att överträda de gränser som Allāh har satt är inte tillåtet. Böner skall bes vid rätt tidpunkt. Deras början och slut har definierats i islamiska lagen. Följaktligen är det inte tillåtet att be innan tiden är inne. En pilgrim måste lägga vikt vid denna fråga och inte be gryningsbönen förrän denne är säker eller känner att det är troligast att tiden för den har börjat. Det är sant att denne bör skynda sig att be gryningsbönen i Muzdalifah, då profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – gjorde det, men det innebär inte att denne bör be innan tiden är inne. En pilgrim bör uppmärksamma detta.
6. Vissa lämnar Muzdalifah innan de har tillbringat den kortaste tiden som skall tillbringas där. Du ser dem därmed passera genom utan att stanna och de säger att det är tillräckligt att bara passera igenom. Detta är ett allvarligt misstag. Att man bara passera genom är inte tillräckligt. I stället visar profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah att pilgrimen bör stanna i Muzdalifah tills denne har förättat gryningsbönen. Därefter bör denne stanna vid al-Mash'ar al-Harām, åkalla Allāh tills det blir mycket ljust och sedan bege sig mot Mina. Vad som avses med att det blir mycket ljust är att dagsljuset har spritt sig innan solen har gått upp. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – tillät de svaga i sin familj att lämna Muzdalifah under natten. Asma' bint Abi Bakr brukade vänta på att månen skulle gå ned och när den gick ned begav hon sig av från Muzdalifah till Mina. Detta – att ge sig av när månen har gått ned – bör vara kriterium, då en av profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – följeslagare - må Allāh vara nöjd med dem -gjorde på detta sätt och profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – gav de svaga i hans familj tillåtelse att ge sig av sig nattetid. I denna hadīth definierar han inte vad som är natt, men fölejslagarnas handlande förklarar detta. Den faktor som bör avgöra när de svaga och andra som trängseln kommer att vara får svår bör lämna Muzdalifah är när månen går ned under natten den tionde dhu’l-hijjah. Detta är efter midnatt, när ungefär två tredjedelar av natten har gått till ända.
7. Vissa stannar uppe under natten i Muzdalifah, ber nattbön, läser Koranen och åminns Allāh. Detta står i motsats till profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah, då profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – inte dyrkade Allāh på detta sätt under natten. I Sahīh Muslim återges i stället i en hadīth från Jābir att efter profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – hade bett nattbönen, då lade han sig ned till gryning kom, sedan bad han gryningsbönen. Detta visar att det inte finns någon nattbön, dyrkan, åminnelse av Allāh eller koranläsning under denna natt.
8. Vissa pilgrimer är i Muzdalifah till solen har gått upp. De ber salāt al-shurūq eller al-ishrāq. Därefter ger de sig av. Detta är ett misstag då det leder till att man går emot profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – lära och det var på detta sätt som månggudadyrkarna gjorde. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – lämnade Muzdalifah innan solen hade gått upp men när det ändå var ljust. Månggudadyrkarna brukade dock vänta till solen hade gått upp. Den som stannar i Muzdalifah och dyrkar Allāh tills solen har gått upp imiterar månggudadyrkarna och går emot det förnämste sändebudets sunnah.

Läs mer:

• Bad kvällsbönen och nattbönen [isha] före Muzdalifah
• Den som hinner be gryningsbönen i Muzdalifah har inte syndat
• Åkalla i Muzdalifah och tiden när man ger sig av