Recitation av al-Fātihah

Fråga: Vilket är utlåtandet om att recitera sura al-Fātihah i bönen?

Svar: De lärde har olika åsikter om recitation av sura al-Fātihah:

1. Att denna sura inte är en skyldighet för imamen, de som leds i bön, den som ber ensam [oberoende av om bönen är med höjd röst eller tyst]. Det som är obligatoriskt är att man läser det man kan från Koranen som man kan läsa utan problem. Som bevis för detta anger de Allāhs den Upphöjdes ord i sura al-Muzzammil: ”Läs således ur Koranen vad ni med lätthet kan läsa.” [Koranen 73:20] Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade till en man: ”Recitera vad du med lätthet kan recitera från Koranen.” [al-Bukhārī 757 och Muslim 397]
2. Att recitation av sura al-Fātihah är en av bönens pelare för imamen, dem som leds i bönen och den som är ensam. Detta gäller då både i böner med tyst och med med höjd röst recitation. Vidare gäller det även den som kommer försent till församlingen och den som var med från början.
3. Att recitation av sura al-Fātihah är en av bönens pelare för imamen och den som ber ensam men att det aldrig är en skyldighet för den som leds i bön, varken i de med tyst eller i de med höjd röst.
4. Att recitation av sura al-Fātihah är en av bönens pelare för imamen, den som ber ensam [oberoende av om bönen är med höjd röst eller tyst] och den som leds i tysta böner [men inte i hörbara].

Enligt mig är den mest korrekta åsikten att recitation av sura al-Fātihah är en av bönens pelare för imamen, den som leds i bön och den som ber ensam. Detta både i tysta böner och i böner med [höjd] recitation. Detta gäller dock inte den som kommer sent om denne hinner göra bugningen med imamen. I detta fall krävs ingen recitation av sura al-Fātihah. Beviset för detta är den generella innebörden av profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord: ”Det finns ingen bön för den som inte reciterar Skriftens inledning.” [al-Bukhārī 756 och Muslim 395] Han har även sagt: ”Den som bad och inte reciterade Ummul-Qur’ān [sura al-Fātihah], det är khidaj.” [Muslim 395] Detta innebär att den är fördärvad och detta är generellt. Vad som även bevisar detta är en hadīth från 'Ubadah bin as-Samit i vilken han berättar att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – gick ut för att be gryningsbönen och sade till följeslagarna: ”Kanske reciterade ni bakom imamen? De svarade: ”Ja, Allāhs sändebud!” Han svarade: ”Gör inte så utom Ummul-Qur’ān, för det finns ingen bön för den som inte reciterar den.” [Imam Ahmad 5:316] Detta har återberättats om böner i vilka recitationen är med höjd röst.

Angående att det inte är en skyldighet för den som kommer sent är beviset för detta en hadīth från Abū Bakrah som lyckades börja be med profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – i bugningen. Han skyndade sig och bugade innan han nådde raden, för att sedan gå in i den. När profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – hade avslutat bönen frågade han om vem som hade gjort det. Abū Bakrah sade: ”Jag, Allāhs sändebud!” Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade då: ”Må Allāh göra dig mer aktsam men gör inte om det.” [al-Bukhārī] Profeten beordrade honom inte att upprepa den bönecykel i vilken han hade skyndat sig i önskan att inte missa den. Hade det varit obligatoriskt för honom hade profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – beordrat honom att göra det på samma sätt som han beordrade den som inte bad med lugn att be igen. Detta kommer från de bevis som har återberättats.

Om de logiska bevisen säger vi: Denne man som kom för sent hann inte med recitationen av sura al-Fātihah och då han inte hann med den gäller därmed inte denna skyldighet för honom. Det finns ett bevis för att den som har fått handen avskuren inte behöver tvätta överarmen i stället för underarmen. I stället gäller inte skyldigheten för denne eftersom platsen inte finns. På samma sätt gäller inte skyldigheten att läsa sura al-Fātihah för den som börjar be med imamen när han är i bugningen. Detta beror på att denne inte var med i positionen där man står och reciterar sura al-Fātihah. Skyldigheten för denne att stå lyfts enbart för att han skall kunna följa imamen.

Detta är enligt mig den korrekta åsikten. Hade det inte varit för hadithen från 'Ubadah bin as-Samit som jag visade för en kort stund sedan hade den starkaste åsikten varit att recitation av sura al-Fātihah inte krävs av någon som leds i en bön i vilken recitationen görs med höjd röst. Detta beror på att den som lyssnar är likvärdig med den som reciterar i fråga om att få belöningar. Därför har Allāh den Upphöjde sagt till Moses: ”[Gud] sade: ’Er bön är hörd!” [Koranen 10:89] Detta trots att den som åkallade bara var Mose. Allāh den Upphöjde säger:

”Och Moses bad: ’Herre! Prakt och rikedomar har Du skänkt Farao och hans stormän i denna värld, och till följd därav, Herre, driver de [människor] bort från Din väg. Utplåna [därför] deras rikedomar, Herre, och låt deras hjärtan hårdna så att tron inte kan nå dem förrän de ser det plågsamma straff [som väntar dem].” [Koranen 10:88]

Informerade Allāh oss om att Aron åkallade? Svaren är nej, men trots det sade Han: ”[Gud] sade: ’Er bön är hörd! Håll” [Koranen 10:89] De lärde har om användandet av plural efter singular sagt: Mose åkallade och Aron trodde.

Hadithen från Abū Hurairah i vilken det sägs: ”Den som leds av en imam, imamens recitation är recitation för denne.” [Imam Ahmad 3:339] är svag eftersom den är mursal, något som Ibn Kathīr berättar om i introduktionen till sin tafsīr. De som citerar denna hadīth som bevis gör heller inte det oinskränkt då vissa av de som anger den som bevis säger att den som leds i bön måste recitera sura al-Fātihah i de tysta bönerna. Därmed följer de inte den oinskränkt.

När skall den som leds recitera sura al-Fātihah om imamen inte är tyst? Denne reciterar sura al-Fātihah medan imamen reciterar. Följeslagarna brukade recitera med profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och han har ju sagt: ”Gör inte så utom ummul-Qur’ān, för det finns ingen bön för den som inte reciterar den.” [Imam Ahmad 5:316]

Läs mer:

• När den som leds i bön bör recitera surat al-Fātihah
• Ber i en tyst bön och hinner läsa klart innan imamen bugar – om man då bör vara tyst
• Förbud mot att citera något annat än al-Fātihah för den som leds i bön med hög recitation