Mutamatti's resa till Jiddah bryter inte tamattu
Ibn ´Abdullāh Ibn Bāz
Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 4. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 99 s. ISBN saknas
Fråga: Jag gick in i iḥrām för ´umrah och min avsikt var att utföra ḥajjul-tamattu´. Efter ´umrah begav jag mig till Jiddah. Anses jag vara en mutamatti´1’ om jag återvänder och avslutar min vallfärd?
Svar: Den korrekta åsikten är att personen genom sin [resa till Jiddah] inte har lämnat ḥajjul-tamattu´. Om personen åkte in i Mecka som en mutamatti´1’ efter ramaḍān, gick in i iḥrām för ´umrah och avsåg vallfärden tillsammans med den och sedan efter att ha avklarat ´umrah av någon anledning begav sig till at-ta’if eller Jiddah, då är den korrekta åsikten att personen fortsätter att vara en mutamatti´1’.
Några av de lärde har sagt att om personen ger sig av och reser en sträcka som anses vara en resa och personen återvänder för vallfärden och går in i iḥrām för den, då har personen på detta sätt brutit sin ḥajjul-tamattu´ och är nu en mufrid [som enbart vallfärdar]. Några av de lärde har sagt detta.
Den åsikt som är närmst sanningen och mest uppenbar, om Allāh vill, är att personen […] på detta sätt inte blir en mufrid. I stället är personen fortfarande ḥajjul-tamattu´, utom om personen återvänder till sitt hemland och sedan kommer tillbaka för vallfärden som en mufrid. I detta fall är personen en mufrid och personen behöver inte offra ett djur. Detta anser några av de lärda och det har rapporterats från ´Umar och hans son.
Och framgång kommer från Allāh.