al-Ibadah

Bestående välgörenhet under livstiden

Muḥammad bin Sālih al-´Uthaymīn

Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 620 s. ISBN 9960-892-66-2

Fråga: Är bestående välgörenhet1 det som någon ger under sin livstid eller är det vad personens familj ger för personens räkning när personen har gått bort?

Svar: Det ser ut som att det som avses med profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord “utom bestående välgörenhet2 är det som kommer från den avlidne själv och inte från barnen när personen har gått bort. Det som kommer från barnen har sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – klargjort med följande ord: “eller en rättfärdig son som åkallar för personen.”

Har den avlidne testamenterat något kommer det att vara en bestående välgörenhet. Likaså om personen har donerat något, då kommer det att vara en bestående välgörenhet då människor kommer att fortsätta att få nytta av det efter personens bortgång. Likaså kunskap då det är något som kommer från personens handlingar. Och om sonen åkallar för personen så kommer det att vara en bestående välgörenhet.

Om det därför sägs till oss: Är det bättre att be två bönecykler för min far eller att be två bönecykler för min egen skull och åkalla för fadern under dem? Då svarar vi: Det är bättre om du ber två bönecykler själv och åkallar för din far under dem. Detta var profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – vägledning när han sade: “eller en rättfärdig son som åkallar för personen.” Han sade inte: “den som ber [ṣalāh] för honom”, eller något annat.

Fotnoter

  1. Ṣadaqah jariyah.

  2. Muslim 1631