al-Ibadah

Uttala avsikten under vallfärden och ´umrah

Muḥammad bin Sālih al-´Uthaymīn

Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 4. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 114 s. ISBN saknas

Fråga: Är det tillåtet att uttala avsikten för att utföra ´umrah, vallfärden, ṭawāf och sa´ī vid Ka’bah?

Svar: Att avsikten ska uttalas har inte rapporterats från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – i fråga om bönen, tvagningen, fastan eller någon annan dyrkan. Inte heller för vallfärden eller ´umrah sade profeten: ”Sannerligen avser jag det och det.” Detta har inte bekräftats från honom och han beordrade heller ingen av följeslagarna att göra det.

Det mesta som har rapporterats är att Dhuba’ah bint Zubair, när hon var sjuk, klagade inför honom om att hon ville vallfärda. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade därför: ”Vallfärda och ange ett villkor [genom att säga]: ‘Min plats för att träda ur iḥrām är där Du stoppar mig.’ För sannerligen kommer du få från din Herre vad du gjorde som ett undantag.” 1

Här sker uttalandet med tungan enbart för att avsikten om att vallfärda har samma status som en ed, och en ed utförs med tungan. Anledningen är att om man avser att svära en ed i sitt hjärta, då anses det inte vara en ed […]

I en ḥadīt̲h som har rapporterats från Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – säger han: ”[Ängeln] Gabriel kom till mig och sade: ‘Be i denna välsignade dal och säg: ‘En ´umrah2 i en vallfärd’ [eller sade han: ‘En ´umrah2 och en vallfärd’].” Detta betyder inte att han uttalade avsikten muntligt. I stället betyder det att han nämnde denna form av vallfärd i sin talbiyyah. Utöver detta har inte profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uttalat sin avsikt muntligt.

Fotnoter

  1. al-Buk̲hārī 5089, Muslim 1207 och an-Nasā’ī 2769

  2. Den lilla vallfärden. 2