Bemöta den som baktalar följeslagarna

Fråga: Hur bör vi behandla en man som baktalar de tre följeslagarna [Abū Bakr, ´Umar och ‘Uthmān]?

Svar: profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – följeslagare – må Allāh vara nöjd med dem – är de bästa i detta samfund och Allāh har prisat dem i Hans skrift – Han säger:

”Föregångsmännen, de första av dem som utvandrade och [de första] hjälparna, och de rättsinniga [människor] som följde i deras spår – Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]: Han har i beredskap för dem lustgårdar, vattnade av bäckar, där de ska förbli till evig tid. Detta är den stora, den lysande segern.” [Koranen 9:100]

Och Han den Upphöjde säger:

”Gud såg med välbehag på de troende när de svor dig trohetsed under trädet; Han visste nämligen vad de [tänkte] i sitt innersta. Han lät deras sinnen fyllas av lugn och tillförsikt och lovade dem en snar seger som belöning.” [Koranen 48:18]

Det finns liknande verser i vilka Allāh prisar följeslagarna och Han lovar att de ska få träda in i Paradiset. Abū Bakr, ´Umar, ‘Uthmān och ´Alī är några av de främsta i människosläktet och de tillhörde dem som svor trohetseden under trädet. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – förband sig till ‘Uthmān, vilket utgjorde ett vittnesmål om och ett uttryck för hans förtroende för ‘Uthmān. Detta var starkare än de andras trohetseder till profeten.

I flera aḥādīt̲h nämns Abū Bakr, ´Umar, ‘Uthmān och ´Alī tydligt som de följeslagare – må Allāh vara nöjd med dem – som getts det glada budskapet om att få träda in i Paradiset.

Han har varnat andra för att tala illa om dem:

”Smäda inte mina följeslagare. Skulle någon av er spendera guld likvärdigt berget Uhud, då skulle personen inte ens uppnå en mudd [två fulla händer] av dem [deras belöningar] – inte ens hälften av det.” [al-Buk̲hārī 3673, Muslim 2540 och 2541]

Detta har återgivits från Abū Hurairah och Abū Sa´īd al-Khudri i Muslims Ṣaḥīḥ. Den som förtalar eller skymfar profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – följeslagare [speciellt Abū Bakr, ´Umar och ‘Uthmān] har avvisat Allāhs skrift och Hans sändebuds sunnah. Han har motsatt sig båda två [Koranen och profeten sunnah] genom att förtala dem.

Personen kommer inte att få den förlåtelse som Allāh har lovat de som följer dem, ber om att de ska förlåtas och ber att Allāh att Han inte placerar ogillande i deras hjärta mot de troende.

Den som talar illa om dem måste rådas och påminnas om deras goda och informeras om deras höga grad av uppriktighet i islam. Ångrar personen sig, då är personen en av våra bröder i tron, men om personen fortsätter att tala illa om dem, då måste personen i så stor utsträckning som möjligt behandlas med det avvisande som den islamiska lagen kräver.

De som inte har möjlighet att göra detta med sina tungor [genom tal] och sina händer, de bör hata det i hjärtat, och detta är den svagaste tron. Detta har rapporterats i autentiska aḥādīt̲h.