Tillståndet av renhet fortsätter att vara giltigt

Fråga: Om någon tvagar sig, det går en stund, tiden för bönen kommer och personen inte kommer ihåg om personen är ren eller om personen behöver tvaga sig igen – hur ska personen göra då?

Svar: Om någon gör en fullständig tvagning och är i det tillståndet även om det går en tid, för att sedan bli tveksam över om tvagningen är giltig, då bör personen inte bry sig om dessa tvivel. I stället bör personen utgå från vad personen är säker på, och det är att personen är rituellt ren.

Anledningen är att det har rapporterats i Ṣaḥīḥ al-Buk̲hārī och Ṣaḥīḥ Muslim från ´Abdullāh bin Zaid att en man klagade inför profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – om misstankar om att han hade släppt sig under bönen, han sade då: “Man bör inte lämna bönen utom om man hör ett ljud eller känner en lukt.”¹

Därmed kan vi säga att om en tid har gått sedan hans tvagning och han tvivlar på om han fortfarande är rituellt ren, då bör han be. Det finns inget skadligt i det. Den grundläggande principen är ju att han behåller sin rituella renhet.

Fotnoter

1. al-Buk̲hārī 177 och Muslim 361 ↩