Endast den som är ren får röra Koranen
Ibn ´Abdullāh Ibn Bāz
Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. ISBN saknas
Fråga: Vilket är utlåtandet om någon som rör muṣḥaf utan att ha tvagat sig för att läsa den eller flytta den till en annan plats? Min fråga gäller den som inte har den stora orenheten.
Svar: Enligt majoriteten av de lärde är det inte tillåtet att rör muṣḥaf då man inte har tvagat sig. Denna åsikt hade de fyra imamerna och detta var åsikten som profetens följeslagare brukade döma enligt. Det finns en autentisk ḥadīt̲h om detta och i den berättar ‘Amr bin Hazm att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sände ett brev till invånarna i Jemen som innehöll följande: ”Ingen rör Koranen utom den rene.” [Ibn Habban 793 och ad-Dāraquṭnī 433] Autenticiteten i denna ḥadīt̲h är god. Återberättarkedjorna är många och de stärker varandra.
Samma gäller utlåtandet för att flytta muṣḥaf från en plats till en annan. Enbart den som är ren får göra det. Men om muṣḥaf exempelvis finns i en väska eller en jacka kan man bära den så länge inte händerna vidrör den direkt.
Har man den lilla orenheten kan man recitera Koranen från minnet eller recitera medan någon annan håller den. Befinner man sig i den stora orenheten får man inte recitera Koranen därför att inget hindrade profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – från att recitera den utom den stora orenheten.
Aḥmad har nedtecknat en god berättarkedja ned till ‘A’ishah om att efter profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uträttat sina behov, då reciterade han något från Koranen och sade sedan: “Detta gäller någon som inte är i den stora rituella orenheten. När det gäller den som är i den stora rituella orenheten, så nej, inte ens en endaste vers.” 1
Poängen här är att den som är i den stora rituella orenheten varken får röra eller recitera från muṣḥaf förrän personen har gjort g̲husl, för då är personen inte längre i den stora rituella orenheten.
Här finns även en annan relaterad fråga, om det är tillåtet för en kvinna under hennes månadsblödning eller under blödningen efter graviditeten. De lärde är oeniga i denna fråga. Vissa säger att hon inte får läsa medan andra säger att hon kan läsa från minnet men utan att vidröra Koranen. De som har den senare åsikten menar att månadsblödningen och blödningen efter graviditeten varar under långa perioder medan någon som har den stora orenheten enbart behöver göra g̲husl, och sedan kan personen recitera.
Det som är korrekt är att det inte hindrar dem från att recitera från minnet och detta är den föredragna åsikten då det i Ṣaḥīḥ al-Buk̲hārī och Ṣaḥīḥ Muslim rapporterats att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sagt till ‘A’ishah då hon fick sin månadsblödning under pilgrimsfärden: “Gör vad pilgrimerna gör förutom att gå runt huset [det vill säga. Ka’bah] förrän du blir ren.” 2
Även om en pilgrim reciterar Koranen gjorde Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – det inte till ett undantag som han gjorde för ṭawāf runt Ka´bah. Detta visar på tillåtelsen för kvinnan att recitera medan hon har sin månadsblödning eller under blödning efter graviditeten.
Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade något liknande till Asma’ bin ‘Umays när hon födde Muḥammad bin Abu Bakr vid mīqāt under avskedspilgrimsfärden. Detta bevisar att hon får recitera utan att röra muṣḥaf.
I en ḥadīt̲h om Ibn ´Umar säger profeten: ”Varken den med månadsblödning eller den i den stora rituella orenheten får recitera något från Koranen.” 3 Hadithen är svag för att i dess kedja återberättar Ibn ‘Ayyash från Musa bin ‘Uqbah. De lärde inom ḥadīt̲h har graderat Ibn ‘Ayyash’s återberättelser som svaga. De säger att de är bra om han återberättar från invånarna i ash-Sham, som är hans hemland, men de är svaga när han återberättar från al-Hijaz. När denna återberättelse kommer från invånarna i al-Hijaz är den därmed svag.