Förbjudna fastedagar

Fråga: Vilka är de dagar som det är ogillat att fasta?

Svar: De dagar som det är förbjudet att fasta är fredagar. Det är inte tillåtet att välja ut dem för frivillig fasta då sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har förbjudit det. Likaså lördagar bör inte väljas ut för frivillig fasta. Men om någon fastar fredag och lördag tillsammans med torsdag är det ingen fara då ḥadīt̲h från Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uppger detta.

Det är även förbjudet att fasta under ´eidul-fiṭr¹. Inte heller under ´eidul-aḍḥā² eller under at-tas̲hrīq³ bör man fasta då sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har förbjudit det. Men när det gäller at-tas̲hrīq³ har en rapport kommit som bevisar att det är tillåtet att fasta den för att gottgöra sig för vad man skulle ha offrat som ḥajjul-tamattu´ och ḥajjul-qirān om man inte har kunnat göra det. Detta grundas på vad som har återgivits från ‘A’ishah och Ibn ´Umar i al-Buk̲hārī. De har båda sagt: “Det var inte tillåtet att fasta under at-tas̲hrīq utom för den som inte hade kunna offra.” ⁴

När det gäller de dagar som fastas frivilligt eller av andra anledningar, då är det inte tillåtet precis [som det inte är tillåtet] under ´eid. Likaså är det inte tillåtet att fasta den 30:e s̲ha´bān om man inte har kunnat bekräfta att nymånen har siktats för sannerligen är det en tveksamhetens dag. Det är inte tillåtet att fasta den enligt den mest korrekta åsikten av de båda åsikterna som de lärde har. På grund av de aḥādīt̲h som bevisar att det är förbjudet spelar det ingen roll om det är klart eller molnigt.

Och Allāh är Den som ger framgång.

Fotnoter

1. Den islamiska högtiden vid slutet av ramaḍān. ↩

2. Den islamiska offerhögtiden. ↩

3. De tre dagarna efter ´eidul-aḍḥā. ↩ ↩²

4. al-Buk̲hārī 1997 och 1998 ↩