Fördelar med fasta och nattbön under ramaḍān
Ibn ´Abdullāh Ibn Bāz
Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 3. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 211 s. ISBN saknas Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8
All lovprisan tillhör Allāh och må välsignelser och frid vara över Allāhs sändebud, hans familj, hans följeslagare och dem som följer hans vägledning.
Detta är en kort utläggning om förtjänsten med att fasta och be under fastemånadens nätter samt förtjänsten med att tävla om att handla gott under den. Här följer även en förklaring av några viktiga regler som människor inte är medvetna om.
Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – brukade ge följeslagarna de goda nyheterna om anländandet av ramaḍān. Han informerade dem om att detta är månaden då nådens portar och portarna till Paradiset är öppna samt då portarna till Helvetet är stängda. Under denna månad är djävlarna fastkedjade. Han har sagt:
”Under den första natten i ramaḍān öppnas portarna till Paradiset och inte en enda av dem är stängda, och portarna till Helvetet är stängda och inte en enda av dem är öppna. Djävularna är fastkedjade och en utropare kallar och säger: ‘Du som söker det goda! Kom fram [med ditt goda]. Och du som söker det onda! Avhåll dig själv.’ Allāh har människor som Han frigör från Elden och det sker under varje natt [i Ramaḍān].” [at-Tirmid̲hī 682 och Ibn Mājah 1642]
Han har även sagt:
”Månaden ramaḍān har kommit till er alla. Det är en månad med välsignelser. Allāh täcker er under den. Han sänder ned nåd, stryker ut synd och besvarar åkallan. Allāh ser hur ni tävlar i gott under den och Han berättar stolt för änglarna om er alla. Visa därför Allāh godhet från er själva. För sannerligen är den olycklige den som är eftersatt från Allāhs nåd under den [ramaḍān].” [Majma’us-Zawa 3:142]
Han har även sagt:
”Den som fastar med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas för alla sina tidigare synder. Den som står upp [för bön under natten] under ramaḍān med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas för alla sina tidigare synder. Den som står upp [för bön under natten] under Allmaktens Natt1 med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas alla sina tidigare synder.” [al-Buk̲hārī 2014 och Muslim 759 – 760]
Han har även berättat att Allāh sagt:
”Varje [god] handling från Adams söner kommer att belönas tiofaldigt upp till sjuhundrafaldigt, utom fastan. För sannerligen är den för Mig och Jag kommer att ge belöningar för den. Personen [den fastande] lämnar sina begär, sin mat och sin dryck för Min skull.” [Profeten fortsatte:] ”Den fastande har två tidpunkter för glädje. Personen gläds när fastan bryts och personen gläds när personen möter Herren. Och sannerligen är den dåliga lukt från den fastandes mun bättre hos Allāh än doften från mysk.” [al-Buk̲hārī 1904 och Muslim 161/1151]
aḥādīt̲h om förtjänsten i fastan och att be under ramaḍān är många.
Därför bör en muslim dra nytta av denna möjlighet, som är Allāhs välsignelse över personen genom att låta denna få ta del av ramaḍān. Därmed bör personen skynda sig att till att lyda [Allāh] och personen bör undvika de onda handlingarna. Personen bör kämpa hårt för att göra allt som Allāh har gjort obligatoriskt för personen, speciellt de fem bönerna, som är islams pelare.
Bönen är den största skyldigheten efter de båda vittnesmål om tro. Därför måste varje muslimsk man och kvinna vara noga med bönerna och med ödmjukhet och lugn be dem i tid.
En av de viktigaste skyldigheterna för män är att be med församligen i Allāhs Hus [moskén]. Allāh har beordrat att de ska uppresas och att Hans namns ska nämnas [eller åminnas]. Allāh har sagt.
”Förrätta din andakt inför din Herre med ödmjukhet; fall ned på ditt ansikte [inför Honom] och böj ditt huvud tillsammans med dem böjer sina huvuden [i bön].” [Koranen 2:43]
Och Han den Upphöjde har sagt:
”Förrätta regelbundet [de dagliga] bönerna och [särskilt] den bön som har en central plats och res er i from ödmjukhet inför Gud.” [Koranen 2:238]
Och Han den Allsmäktige har sagt:
”Det ska gå de troende väl i händer; de som ber med ödmjukt sinne.” [Koranen 23:1 – 2]
Allāh fortsätter i samma sura tills Han säger:
”Och som slår vakt om bönen. De är arvtagarna som ska ta paradiset i arv och där ska förbli till evig tid.” [Koranen 23:9 – 11]
Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt:
”Det förbund som separerar mellan oss och dem är bönen. Så den som överger den har inte trott.” [at-Trimithi 2621]
Den största skyldigheten efter bönen är betala allmosan. Allāh den Allsmäktige säger:
”Men inga andra påbud gavs dem än att dyrka Gud med ren och uppriktig tro liksom de som i gågna tider sökte sanningen, och att förrätta bönen och att hjälpa de behövande. Detta är den sanna, i människans natur nedlagda religionens klara och evigt giltiga [påbud].” [Koranen 98:5]
Sannerligen bevisar Allāhs ädla skrift och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah att den som inte betalar allmosa för sina tillgångar kommer att straffas under Återuppståndelsens Dag.
Den viktigaste frågan efter bönen och allmosan är fastan under ramaḍān. Den är en av islams fem pelare som omnämns i profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – uttalande:
”Islām är byggt på fem pelare: vittnetsmålet om att ingen har rätt att bli dyrkad utom Allāh och att Muḥammad är Allāhs sändebud, förrättandet av bönen, betalning av allmosa, fastan under ramaḍān och vallfärden till Huset [Ka’bah].” [al-Buk̲hārī 98:5]
En muslim måste skydda fastan och bönen [under natten] mot ord och handlingar som Allāh har förbjudit. Detta beror på att avsikten med fastan är att lyda Allāh, hedra det ting Han har gjort heligt, tvinga själen att motsäga sig dess begär för att lyda dess Herre och göra den van vid att vara tålmodig i att undvika det som Allāh har förbjudit.
Syftet med fastan är inte enbart att lämna mat, dryck och annat som kan bryta den. Dess syften har autentiskt berättats från Allāhs sändebud då han sagt:
”Fastan är en sköld. Så om det är en dag då en av er fastar bör personen inte säga oanständiga saker [och] inte heller höja sin röst i ilska. Om någon muntligen antastar personen eller bråkar med personen, då bör personen säg: ‘Sannerligen fastar jag.’” [al-Buk̲hārī 1904 och Aḥmad 6:244]
Det har även rapporterats han sagt:
”Den som inte överger falskt tal, handlar bedrägligt och beter sig okunnigt, då har Allāh inget behov av att personen överger sin mat och dryck.” [al-Buk̲hārī 1903]
Med utgångspunkt i bland annat dessa texter blir det klart att den fastande måste akta sig för allt som Allāh har förbjudit personen och vara noggrann med det som Allāh har gjort till en skyldighet. På detta sätt hoppas vi att personen kommer att förlåtas, frihet från Elden och att personens fasta samt nattbön accepteras.
Frågor som folk inte är medvetna om
En muslim måste fasta med tro och hopp om att belönas och inte för att ses eller höras av folket eller för att följa folkets, familjens eller landets vanor. I stället är det obligatoriskt för personen att det som får personen till att fasta är personens tro på att Allāh har gjort detta till en plikt för personen. Personen bör fasta i hopp om att Herren ska belöna för detta.
När personen ber under natten är det även då en skyldighet att göra det med tro och hopp om belöningar, inte av någon annan anledning. Därför har profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sagt:
”Den som fastar under ramaḍān med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas för alla personens tidigare synder. Och den som ber [under natten] i ramaḍān med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas för alla personens tidigare synder. Och den som ber [nattetid] under Allmaktens Natt1 med tro och hopp om belöningar, personen kommer att förlåtas för alla sina tidigare synder.” [al-Buk̲hārī 2014 och Muslim 759 – 760]
En av de frågor som människor inte är medvetna om är utlåtande om den fastande som råkar skada sig, får näsblod eller om vatten och ånga oavsiktligen rinner genom personens hals. Inga av detta bryter fastan. Men den som avsiktligen spyr bryter fastan. Anledningen är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt:
”Den som råkar spy, personen behöver inte ta igen fastan för den dagen. Och den som får sig själv att spy, personen måste ta igen fastan för den dagen.” [Abū Dāwūd 2380]
En annan fråga är det som händer den fastande som skjuter upp badet efter sexuell orenhet tills då gryningsbönen börjar och vad vissa kvinnor gör när de skjuter upp badet efter månadsblödningen eller blödningen efter graviditeten till då gryningsbönen börjar, om hon tror att hon är ren innan gryningsbönen. Hon är då fortfarande skyldig att fasta och att hon skjuter upp badet till efter gryningsbönen har börjat hindrar henne inte från att fasta.
Hon bör dock inte skjuta upp badet till soluppgången utan i stället måste hon bada och be innan solen har gått upp. I stället bör hon bada och be gryningsbönen före soluppgången. Detsamma gäller den sexuellt orene. Personen måste bada och be gryningsbönen innan solen har gått upp. Man måste skynda sig att göra detta för att be gryningsbönen med församligen.
Något som inte ogiltigör fastan är blodprov eller injektioner, så länge syftet inte är att få näring. Om det går är det dock bättre och säkrare att skjuta upp detta till kvällstid.
Anledningen är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt: “Lämna det som gör er tveksama till förmån för det som inte gör er tveksamma.” 2 Han har även sagt: “Den som undviker de tveksamma frågorna har sannerligen gjort sin religion och heder fri [från klander].” 3
En av de frågor som människor inte är medvetna om är avsaknandet av lugn i bönen, oavsett om det är en obligatorisk eller frivillig bön. Autentiska aḥādīt̲h från Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – bevisar att lugn i bönen är en av bönens pelare. Bönen är inte giltig utan det. Detta betyder att man har stillhet och ödmjukhet och inte skyndar sig i bönen. På detta sätt återvänder varje led [till sin plats].
Många ber tarāwīḥ under ramaḍān på ett sätt så att de inte förstår den [recitationen] och de har heller inte lugn i den. I stället hackar de den som en kycklinghackar. Bön som bes på detta sätt är inte giltig och den som ber på detta sätt är en syndare som inte kommer att belönas.
Somliga tror att det inte är tillåtet att be mindre än tjugo bönecykler under tarāwīḥ. Av misstag tror likaså vissa att det inte är tillåtet att be mer än elva eller tretton bönecykler under tarāwīḥ. Detta är ett felaktigt tankesätt och det är ett misstag som motsäger sig bevisen.
Sannerligen, autentiska aḥādīt̲h från Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – visar att nattbönen är en ledig fråga. Det finns ingen orörlig gräns som det inte är tillåtet att överträda. I stället är det bekräftat från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – att han brukade be elva och ibland tretton bönecykler under natten. Ibland brukade han be mindre än det, både under ramaḍān och vid andra tidpunkter. När han tillfrågades om nattbönen sade han:
”I grupper om två, i grupper om två. När en av er sedan fruktar att morgonen kommer ber personen en bönecykel som kommer att vara witr för det som personen har bett.” [al-Buk̲hārī 990 och Muslim 749]
Äktheten i denna ḥadīt̲h råder det enighet om.
Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – fastslog inte ett visst antal bönecykler, varken under ramaḍān eller vid någon annan tidpunkt. Under ´Umars tid bad följeslagarna därför ibland 23 bönecykler och ibland elva bönecykler. Detta har bekräftats från ‘Umar – må Allāh vara nöjd med honom – och följeslagarna under hans tid.
Några av salaf – må Allāh vara nöjda med dem – brukade be 36 bönecykler under Ramaḍān för att sedan be tre bönecykler som witr. Vissa bad 41 bönecykler. s̲hayk̲h ul-islām ibn Taymiyyah – må Allāh vara honom nådig – berättade detta om dem och han har sagt att denna fråga är flexibel [det är lätt]. Han har även nämnt att det är bättre för den som förlänger sin recitation, sina bugningar och nedfallanden att minska antalet bönecykler; och den som förkortar recitationen, bugningarna och nedfallanden bör öka antalet bönecykler. Detta är innebörden av hans uttalande.
Den som lägger vikt vid profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah kommer att förstå att det som är bäst är att be elva eller tretton bönecykler under ramaḍān och andra tidpunkter. Anledningen är att det är enligt profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – utövande under de flesta situationer [vad han vanligtvis brukade göra]. Ber någon mer, då finns det inget skadligt eller ogillat i det. Detta har nämnts tidigare.
Det som är bäst för den som ber med imamen [i moskén] under nätterna i ramaḍān är att personen inte slutar att be förrän imamen slutar att be. Anledningen är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt:
”Sannerligen, om en man står i nattbön med imamen tills personen avslutar; Allāh kommer att skriva ned [belöningen för att] ha stått hela natten [i bön].” [Abū Dāwūd 1375, at-Tirmid̲hī 806, Ibn Mājah 1327 och Aḥmad 5:159]
Det är föreskrivet att alla muslimer strävar hårt i olika former av dyrkan under denna ädla månad. De bör kämpa för att be frivilliga böner och recitera Koranen med reflektion och eftertanke. De bör öka sitt lovprisande av Allāh, kungöra Hans rätt att dyrkas ensam, prisa Honom, kungöra Hans storhet och söka Hans förlåtelse.
De bör recitera föreskriven åkallan, påbjuda det goda, förbjuda det onda, bjuda in till Allāh, vara generösa mot de fattiga och behövande, kämpa för att vara vänlig mot föräldrar, hålla goda familjeband, hedra grannen, besöka den sjuke och andra goda handlingar. Anledningen är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – i den tidigare nämna ḥadīt̲h har sagt:
”Allāh ser hur ni tävlar i gott under den och Han berättar stolt för änglarna om er. Visa därför Allāh godhet från er själva. För sannerligen är den olycklige den som är eftersatt från Allāhs nåd under den [ramaḍān].” [Majma’us-Zawa 3:142]
Han har även sagt:
”Den som kommer närmare Allāh under den [ramaḍān] genom ett enda av kännetecknen i frivillig godhet, personen är lik den som utför en obligatorisk handling under andra tider. Och den som utför en obligatorisk handling under den, personen är lik den som utförde 70 obligatoriska handlingar vid andra tidpunkter.” [Sahīh Ibn K̲huzaymah 1887]
Anledningen är även vad han har sagt i följande autentiska ḥadīt̲h:
”En ´umrah utförd under ramaḍān är likvärdig med en vallfärd, eller så sade han en vallfärd med mig.” [al-Buk̲hārī 1863 och Muslim 1256]
De aḥādīt̲h som visar tillåtelse för att tävla och att vara framåt med att utföra olika former av godhet under denna ädla månad är många.
Allāh är Den som vi ber ska hjälpa oss och alla muslimer till att göra allt som innehåller Hans välbehag och att Han accepterar vår fasta och att vi står i bön under natten. Vi ber Honom att Han ställer vår situation till rätta och att Han skyddar oss från avvikelser, prövningar och onda ingivelser. På samma sätt ber vi Honom att Han gör muslimernas ledare rättfärdiga och enar deras ord runt sanningen.
Sannerligen, Han är Den som skyddar detta och Den som är kapabel att göra det.
as-Salamu ‘Alaykum a Rahmatullāhi wa Barakatuhu