al-Ibadah

Höja rösten vid åminnelse efter bönen

Ibn ´Abdullāh Ibn Bāz

Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 2. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 265 s. ISBN saknas

Fråga: Ska man göra tasbīḥ tyst eller med höjd röst efter bönen?

Svar: Ibn ‘Abbās har i Ṣaḥīḥ Muslim och Ṣaḥīḥ al-Buk̲hārī berättat att Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – brukade höja rösten då han åmindes Allāh efter den obligatoriska bönen. Han sade: “Jag brukade förstå om de hade avslutat bönen när jag hörde det.” 1.

Denna autentiska ḥadīt̲h och andra med samma innebörd [som ḥadīt̲h från Ibn az-Zubair, al-Mughirah bin Shu’bah med flera] bevisar att det är tillåtet att höja rösten när man åminns Allāh efter den obligatoriska bönen. De som befinner sig utanför dörren till moskén vet då att bönen är över. Men om man ser att någon jämte sig som ber det som han har missat av den obligatoriska bönen, då är det bättre att sänka rösten något för att inte störa den andre. Detta enligt bevis.

Det finns många fördelar med att höja rösten när man åminns Allāh efter den obligatoriska bönen; man lovprisar Allāh och visar tillrätta dem som har glömt bort detta. Hade det inte varit för det, då hade denna sunnah varit okänd för många.

Och Allāh är Den som ger framgång.

Fotnoter

  1. al-Buk̲hārī 841 och Muslim 583