بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Kom ihåg att han inte hade bett eftermiddagsbönen när böneutropet för kvällsbönen ropades ut

Fråga: Vi glömde att be eftermiddagsbönen och vi kom inte på det förrän vi hörde böneutropet för kvällsbönen. Vi bad då eftermiddagsbönen när vi hade bett kvällsbönen. Vilket är utlåtandet om detta?

Svar: Om någon har glömt att be en bön, eller om någon har försovit sig och det inte har funnits någon där för att påminna denne innan tiden gick ut, då gör denne som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt: ”Han måste ta igen den så fort som han kommer ihåg den och det finns ingen gottgörelse utöver detta.” [al-Bukhārī 597 och Muslim 684]

Under en sådan omständighet som frågeställaren har råkat ut för bör han börja med eftermiddagsbönen och sedan kvällsbönen. På detta sätt upprätthålls den korrekta ordningen som Allāh den Allsmäktige har föreskrivet. Anledningen är att när profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – missade böner under en av dagarna vid slaget om diket, då tog han igen dem i ordning. Han har också sagt: ”Be som ni har sett mig be.” [al-Bukhārī 631]

Med detta som grund: När du kom till moskén och folket bad kvällsbönen, då borde du ha förenat dig med dem med avsikten att be eftermiddagsbönen. När imamen sedan gjorde taslīm för kvällsbönen, då skulle du ha stått upp och avslutat det som återstod av eftermiddagsbönen. Då hade bönen varit kvällsbönen för församlingen men eftermiddagsbönen för dig. Det finns ingen skadligt i detta [då menar jag skillnaden i avsikt mellan imamen och tjänaren]. Rörelserna är ju samma. Den skillnad som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har förbjudet mellan imamen och tjänarna var i rörelserna och inte i intentionen. Men då du gjorde detta utan vetskap, bad kvällsbönen före eftermiddagsbönen, då finns det inget skadligt i det.


Läs mer:

  • Författare:

    Muhammad bin Salih al-'Uthaymin
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 2. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 245 s. ISBN saknas