بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Bad efter att ha sovit men utan att ha tvagat sig

Fråga: Jag såg en pilgrim som lade sig ned för att sova när han hade bett nattbönen. Han sov djupt. När tiden sedan kom för gryningsbönen så vaknade han och bad utan att förnya sin tvagning. Vilket är utlåtandet om denna bön?

Svar: Om det som du har berättat om har inträffat – att han sov djupt efter att ha bett – då är hans tvagning ogiltig. Detta enligt den mest korrekta åsikten bland de lärde. Därmed är bönen som han bad efter sömnen inte giltig. Detta baseras på vad 'Ali har sagt och som Ahmad, Abū Dawūd och Ibn Mājah har återgivit: ”Ögat är anusens snörband, så den som somnar bör tvaga sig.” [Abū Dawūd 203, Ibn Mājah 477 och Ahmad 1:111]

Abū Dawūd har återgivit att Anas har sagt: ”profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – följeslagare brukade vänta på nattbönen tills deras huvuden nickade till, sedan bad de utan att tvaga sig.” [Abū Dawūd 200] Detta gäller enbart en lätt sömn, och på så vis jämkas ahādīth samman.

Vi kan då säga att lätt sömn inte gör tvagning ogiltig. Denna åsikt stärks även av en hadīth från Safwan bin 'Asal, i vilken han berättar: ”Allāhs sändebud beordrade oss att inte ta av våra lädersockar under tre dagar och nätter när vi reste, utom om vi hade den stora orenheten [al-Janabah], med anledning av tarmtömning eller urinering.” [at-Tirmithi 96 och an-Nasā’i 127]

Genom Allāh uppnås framgång. Må frid och välsignelser vara över Muhammad, hans familj och hans följeslagare.


Läs mer:

  • Författare:

    al-Ladjnah ad-Da’imah (Den Permanenta Fatwa-kommittén)
  • Källa:

    Muhammad bin 'Abdul-'Aziz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 2. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 52 s. ISBN saknas