بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Tappat minnet eller förlorat medvetandet och bönerna man skulle bett då

Fråga: Måste den som har förlorar medvetandet praktisera den islamiska lagens skyldigheter?

Svar: Allāh den Upphöjde har gjort dyrkan till en skyldighet om man har ett sinne som man kan förstå saker genom. Den som inte har det är inte skyldig att praktisera den islamiska lagen. Därför behöver den störde inte praktisera den islamiska lagen. Detta gäller även den som inte är vuxen och den som inte har urskiljningsförmåga [...] Detta är en del av Allāhs nåd.

Samma gäller den mentalt sjuke vars sinne har rubbats [dock inte till den grad att denne är störd] och den äldre som har tappat minnet. Det är varken en skyldighet för denne att be eller att fasta när denne har tappat minnet och därmed är i samma tillstånd som ett barn som inte kan skilja på saker och ting. Skyldigheterna gäller inte då och det är inte nödvändigt att be dem.

Finansiella plikter är en skyldighet gällande dennes tillgångar även om denne har tappat minnet. Allmosa är till exempel en skyldighet för vad denne äger och det är en skyldighet för den som tar hand om dennes affärer att betala denna allmosa. Detta beror på att skyldigheten att betala allmosa gäller för tillgångarna. Allāh den Upphöjde säger:

”Tag då emot något av dem som offergåva [Muhammad]; så renar du dem [från synd] och hjälper dem att växa [i rättfärdighet].” [Koranen 9:103]

Han säger: ” Tag då emot något av dem som offergåva...” och Han säger inte: ”Ta från dem.” När profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sände Mu'ath till Jemen sade han till honom:

”Informera dem om att Allāh har gjort det till en skyldighet för dem att betala allmosa för deras tillgångar, för att tas från deras rika och ges till deras fattiga.”

Med detta som grund: Finansiella plikter gäller fortfarande för den som har tappat minnet men de fysiska handlingarna som till exempel bönen, reningen, fastan är inte en skyldighet för denne eftersom denne inte är vid fullt förstånd.

Den som har förlorat förståndet eftersom han förlorat medvetandet på grund av sjukdom eller liknande, denne är inte skyldig att be. Detta enligt den åsikt som majoriteten av de lärde har. Om en sjukling förlorar medvetandet under en dag eller två är denne inte skyldig att ta igen för det eftersom denne inte är vid medvetande. Det går inte att likna denne vid den sovande som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har talat om: ”Den som sov över bönen eller glömde den måste be den när denne kommer ihåg den.” Den som sover kan förstå saker och ting, vilket betyder att denne kan vakna från sömnen, men när det gäller den medvetslöse kan denne inte vakna även om någon försöker att väcka denne. Detta gäller om denne utan någon anledning förlorar medvetenheten. Men när det gäller de som inte är vid medvetande på grund av en anledning, likt den som inte är vid medvetande på grund av narkos eller liknande, denne måste ta igen bönerna som denne har missat under medvetslösheten.

Och Allāh vet bättre.


Läs mer:

  • Författare:

    Muhammad bin Salih al-'Uthaymin
  • Källa:

    Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 381 s. ISBN 9960-892-66-2