بسم الله الرحمن الرحيم
I Allāhs den Barmhärtiges den Nåderikes namn

Allāh den Upphöjdes ‘uluww [höghet] och hur salaf såg på den

Fråga: Hur såg salaf – må Allāh vara nöjda med dem – på Allāh den Upphöjdes ‘uluww [höghet]? Vilket är utlåtandet om de som säger att Han inte befinner sig inom de sex riktningarna [upp, ned, vänster, höger, bak och fram] och att Han finns i de troendes hjärtan?

Svar: Salafs tro är att Allāh den Upphöjde är ovan Hans skapelse. Allāh den Upphöjde har sagt:

”Om ni då råkar i tvist om något, överlåt då avgörandet åt Gud och Sändebudet, om ni tror på Gud och den yttersta dagen. Detta är bäst och det [gynnar] en riktig och lycklig utgång.” [Koranen 4:59]

”[Troende!] Vilken sak det än gäller där ni är oense, är det Gud som har avgörandet.” [Koranen 42:10]

”De som lyder Gud och Hans Sändebud, som fruktar Gud och ständigt har Honom för ögonen, det är de som skall vinna den stora segern.” [Koranen 24:51-52]

”Och när en fråga som rör en troende man eller kvinna har avgjorts av Gud och Hans Sändebud, har dessa inte rätt att själva döma i det som rör dem; den som sätter sig upp emot Gud och Hans Sändebud begår ett uppenbart svårt misstag.” [Koranen 33:36]

”Nej, vid din Herre! De är inte [sanna] troende förrän de sätter dig [Muhammad] som domare att döma mellan dig i alla sina tvister och därefter inte i sitt inre har någon invändning mot dina beslut utan underkastar sig dem helt och fullt.” [Koranen 4:65]

Det är tydligt att den troendes tillvägagångssätt när oenigheter uppstår är att gå tillbaka till Allāhs den Upphöjdes skrift och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah, att höra och lyda, att inte välja ett utlåtande från någon annan källa, att inte orsaka svårigheter och att underkasta sig fullständigt. Tro uppnås inte på något annat sätt än detta. Avviker man från denna väg kommer det att leda till vad Allāh har beskrivit:

”Men den som sedan vägledningen har klargjorts för honom sätter sig upp emot [Vårt] Sändebud och vill gå en annan väg än de troende, honom låter Vi gå dit han vill gå och [därefter] låter Vi honom brinna i helvetet – vilket jämmerligt mål!” [Koranen 4:115]

Med detta som grund: När man studerar Allāhs den Upphöjdes ‘uluww över Hans skapelse, och använder sig av Hans skrift och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah, då blir det klart och tydligt att Koranen och [profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser –] sunnah på alla sätt tydligt bevisar detta [Allāhs ‘uluww]. Innebörden av att Allāh är ovan skapelsen kan ta sig många uttryck:

  1. Ett klart förkunnande av att Allāh är ovan himlarna och skapelsen, som när Han den Upphöjde säger: ”Eller kan ni vara säkra på att Han, som är i himlen, inte släpper lös er, så att våldsam att ni förstår [allvaret i] Min varning?” [Koranen 67:17] När profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – läste en ruqyah för en sjukling sade han: ”Vår Herre, Allāh, som är ovan himlarna.” [Abū Dawūd 3892] Han har även sagt: ”Vid Honom i vars hand min själ vilar, när en man kallar sin fru till sin säng och hon vägrar honom, Han som är ovan skapelsen kommer att vara arg på henne tills han [mannen] är nöjd med henne.” [al-Bukhārī 3237]

  2. Ett klart förkunnande av att Allāh den Upphöjde är högt ovan, som i orden: ”Han utövar den oinskränkta makten över Sina tjänare.” [Koranen 6:18] ”De fruktar sin Herre i höjden.” [Koranen 16:50] Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har på liknande sätt sagt: ”När Allāh [hade] fullbordat skapelsen skrev Han i Sin skrift som finns hos Honom på Hans tron: Min nåd överstiger Min vrede.” [al-Bukhārī 3194]

  3. Ett klart förkunnande av att föremål stiger upp till och ned från Allāh. Ett uppstigande kan endast ske mot något som är högre och ett nedstigande kan endast ske från något högre. Ett exempel är när Allāh den Upphöjde säger: ”De goda orden stiger upp till Honom och Han förhöjer [värdet] av varje god handling.” [Koranen 35:10] ”Till Honom stiger änglarna och den heliga ingivelsens ande upp.” [Koranen 70:4] ”Han styr skapelsens ordning, från det högsta till det lägsta, och till sist stiger allt upp till Honom.” [Koranen 32:5] ”Ingen lögn kan komma vid den vare sig öppet eller på hemliga vägar! Nej, den uppenbaras av en allvis Gud, som allt lov och pris tillkommer.” [Koranen 41:42] Koranen är Allāhs den Upphöjdes tal och Han – den Härlige säger: ”Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Guds ord.” [Koranen 9:6] Är den ädla Koranen Hans tal och den har sänts ned från Honom bevisar det att Han själv är upphöjd. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade: ”Vår Herre stiger ned till den lägsta himlen när den sista tredjedelen av natten återstår och Han säger: Vem åkallar Mig?” Detta är en autentiskt hadīth som bland annat finns återgiven i Sahīh al-Bukhārī och Sahīh Muslim. [al-Bukhārī 1145 och Muslim 758] I hadithen om al-Bara' bin 'Azib har det rapporterats att Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – lärt honom vad han skulle säga när han gick till sängs. Han fick bland annat lära sig orden: ”Jag tror på Din skrift som Du har sänt ned och på Din profet som Du har skickat.” Dessa ord finns bland annat i Sahīh al-Bukhārī [al-Bukhārī 6313].

  4. Allāh har tydligt beskrivit Sig själv som ‘uluww när Han säger: ”Prisa din Herres, den Högstes, namn!” [Koranen 87:1] och ”Att värna och bevara dem är för Honom ingen börda. Han är den Höge, den Härlige.” [Koranen 2:255] Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – brukade också säga: ”Härlig är min Herre, den Högste.” [Abū Dawūd 871, at-Tirmithi 262 och an-Nasā’i 1007]

  5. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – pekade mot himlen då han kallade Allāh som vittne när han stod vid Arafat under den stora samlingen. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – såg då den största samlingen av Hans nation och han [Profeten] sade då till dem: ”Har jag inte förmedlat [budskapet]?” De svarade: ”Ja.” Han sade: ”Allāh! Vittna.” Han höjde sitt finger mot skyn och pekade mot folket. Detta har styrkts i en hadīth från Jabir i Sahīh Muslim. [Muslim 1218] Sålunda är det klart och tydligt att Allāh är ovan himlarna. Om Han inte vore det skulle det ju vara onödigt att han höjde fingret mot skyn.

  6. Frågan som Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ställde till en flicka när han sade: ”Var är Allāh?” Hon svarade då: ”Ovan himlarna.” Han sade: ”Släpp henne fri för hon är en troende.” Detta har återgivits i Sahīh Muslim i en lång hadīth från Mu'awiyah bin al-Hakam as-Sulami och det bekräftar tydligt Allāhs höghet. Detta beror på att ordet ayna [var] enbart används för att fråga om plats och Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – bekräftade att hennes svar var rätt när han hade sagt: ”Var finns Allāh?” till henne. Han bekräftade att Allāh den Upphöjde är ovan himlarna och han gjorde det klart och tydligt att detta är ett viktigt krav för tron då han sade: ”Släpp henne fri för hon är en troende.” Ingen är då troende förrän man har bekräftat att Allāh den Upphöjde är ovan himlarna.

Belägg likt dessa som härstammar från Allāhs den Upphöjdes skrift och Hans sändebuds sunnah är bevis för att Allāh den Upphöjde är ovan Sin skapelse. Det är dock inte möjligt att räkna upp alla bevis här då de är många.

De rättfärdige salaf – må Allāh vara nöjda med dem – är eniga om vad som fordras genom dessa texter. De bekräftar att Allāh är upphöjd och att Han är ovan Sin skapelse. Likaså är de helt eniga om att bekräfta att upphöjdheten avser Honom och att Hans egenskaper är upphöjda. Allāh den Upphöjde säger:

”Enbart de högsta egenskaperna kan tillskrivas Honom i himlarna och på jorden. Han är den Allsmäktige, den Vise.” [Koranen 30:27]

”Guds är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa [namn].” [Koranen 7:180]

”Och gör inte Gud till föremål för jämförelser! Gud vet [allt], men ni har ingen [verklig] kunskap.” [Koranen 16:74]

”Sätt därför inte medgudar vid Guds sida, då ni vet [att Gud är utan like].” [Koranen 2:22]

Det finns även andra verser som bevisar perfektionen i Hans egenskaper och handlanden.

Precis som Allāhs den Upphöjdes höghet bevisas genom texter i Hans skrift, [profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser –] sunnah och samstämmighet bland salaf – må Allāh vara nöjda med dem – har den även bevisats genom logiskt resonemang och det naturliga tillstånd som människan har skapats i [fitrah].

Bevisen genom logiskt resonemang

Det sägs: Det råder inga tvivel om att höghet är en fulländad egenskap och att motsatsen är en ofullständig egenskap. Allāhs egenskaper är fulländade och därför är det nödvändigt att bekräfta att höghet är en av Hans egenskaper. Att man bekräftar denna [egenskap] påfordrar inte en ofullständighet. Vi säger därmed att Hans höghet inte medför att någon del av Hans skapelse innesluter Honom. Den som tror att ett bekräftelsen av Hans höghet medför detta, denne har bedragit sig själv genom en sådan ide och gått vilse i sitt förnuft.

Bevisen genom det naturliga tillstånd som människan skapats i

Den som åkallar Allāh […] riktar inte sitt hjärta mot någon annan plats än himlen. Därför finner vi att denne höjer händerna mot skyn. Detta är något omedvetet i dennes fitrah.

al-Hamdani sade till Abul-Ma'ali al-Juwaini: ”Den som är vettig säger aldrig: 'Herre!' utan att denne i sitt hjärta finner att denne ber mot vad som finns ovan.” Här började al-Juwaini slå sin hand mot huvudet och han sade: ”al-Hamdani har gjort bort mig mig! al-Hamdani har gjort bort mig.” På detta sätt har det berättats från honom och oberoende av om det är autentiskt eller inte är detta något som alla känner till.

I Sahīh Muslim återges i en hadīth från Abū Hurairah att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – berättade om en man som sträckte sin händer mot skyn och sade: ”Herre! …” [fram till och med hadithens slut]. [Muslim 436]

Likaså finner du att ens hjärta är riktat mot himlen när man ber är; speciellt när man nedfaller och säger: ”Härlig är min Herre, den Högste.” Man vet ju att föremålet för dyrkan är ovan himlarna.

Somliga säger att Allāh inte finns inom de sex riktningarna. Detta uttalande är generellt sett felaktigt. Det fordrar ju att något som Allāh den Upphöjde har bekräftat om Sig själv blir fel. Detta är även något som de lärde har bekräftat om Honom och den förnämsta i att lovprisa Honom var Hans sändebud, som sade att Han är ovan himlarna i riktning uppåt.

Detta uttalande kräver att man beskriver Allāh den Upphöjde som icke-existerande. De sex riktningarna är ju: upp, ned, höger, vänster, bakåt och framåt. Det finns inget existerande som inte har någon relation till dessa riktningar. Detta känner vi instinktivt till genom det sunda förnuftet. Förnekar man dessa riktningar i fråga om Allāh den Upphöjde får det den underförstådda innebörden att Han inte existerar. Även om vi accepterar att något existerar utanför dessa riktningar så avvisar intellektet det, och det är enbart i sinnet. Vi anser att det är grundläggande för alla som tror på Allāh, att tro på Hans höghet och att Han är ovan skapelsen. Detta bevisas genom Hans skrift, [profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser –] sunnah, samstämmighet bland salaf, det sunda förnuftet och det naturliga tillstånd som människan har skapats i [fitrah]. Detta är något som vi har beskrivit tidigare.

Men samtidigt bekräftar vi att Allāh den Upphöjde omfattar allt och att ingenting som Han har skapat omfattar Honom. Han är oberoende av Sin skapelse och Han behöver inget från Sina skapelser.

Likaså säger vi att en troende inte får avvika från vad Koranen och [profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser –] sunnah bevisar till förmån för någon persons åsikt, vem det än kan tänkas vara. Detta är något vi har sagt i [tillsammans med] bevisen som vi nämnde i början av svaret.

Beträffande vad de säger, att Allāh den Upphöjde är i den troendes hjärta, finns det inte några bevis för vare sig i Allāhs skrift, Hans sändebuds sunnah eller uttalanden från de rättfärdige salaf [enligt vad vi känner till]. Detta är fullständigt felaktigt, för om det som avses är att Allāh den Upphöjde finns i de troendes hjärtan är det felaktigt. Detta beror på att Allāh den Upphöjde är större och mäktigare än så. Det är häpnadsväckande att någon flyr från tanken att Allāh den Upphöjde är ovan himlarna [vilket bevisas genom Koranen och profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah], till förmån för något som det inte finns några bevis för, att Allāh finns i den troendes hjärta.

Men om det som avses med att Allāh den Upphöjde är i den troendes hjärta är att denne alltid åminns sin Herre i hjärtat, då är det sant. Man skall emellertid säga det på ett sätt som visar den sanna innebörden. Ett exempel på detta är om man säger: ”Åminnelse av Allāh finns alltid i den troende tjänarens hjärta.” Men det som är uppenbart när någon säger detta är att denne vill ersätta tron på att Allāh den Upphöjde är ovan himlarna med denna falska tro. Men som vi har sagt är denna innebörd är felaktigt.

Den troende måste vara noga med att inte avvisa det som Allāhs skrift, profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sunnah och vad salaf – må Allāh vara nöjda med dem – var eniga bevisar till förmån för generella och tvivelaktiga tolkningar som kan rymma både korrekta och felaktiga förstålelser. Man måste hålla fast vid de främste av dem som antog islam bland muhajirun och ansār. Detta för att man skall räknas in i Allāhs den Upphöjdes ord:

”Föregångsmännen, de första av dem som utvandrade och [de första] hjälparna, och de rättsinniga [människor] som följde i deras spår – Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]; Han har i beredskap för dem lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Detta är den stora, den lysande segern.” [Koranen 9:100]

Må Allāh göra oss till en av dem och må Han ge oss alla nåd. Han är sannerligen Den som ger.


Läs mer:

  • Författare:

    Muhammad bin Salih al-'Uthaymin
  • Källa:

    Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 116 s. ISBN 9960-892-66-2

    Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8